Den klassiska svenska stortävlingen Riks Top-12 avgörs under helgen den 16-17 december 2023 i Söderhamn, med kvalificerade spelare från alla fyra regioner i svensk bordtennis. Tolv killar och tolv tjejer i vardera åldersklasserna 13 år, 15 år och 17 år gör upp om prestigefyllda pallplatser och placeringar.
Precis hemkommen från Chengdu i Kina och ITTF:s Mixed Team World, där han gjorde sin debut i seniorlandslaget, så packar Isak Alfredsson från Halmstad BTK återigen väskorna och beger sig den här gången den över 70 mil långa resan norrut till Söderhamn och till Riks Top-12.
Väl där är Isak tveklöst en av de stora favoriterna att vinna i Herrjuniorer 17, särskilt med några återbud i klassen. Den främsta utmanaren kommer kanske från den egna klubben, i form av Noa Dahlström och Hugo Nylén, och därmed kan man tänka sig att mycket i just den här klassen kommer avgöras redan tidigt under lördagen.
Halmstad BTK får nog bära favoritskapet också i Damjuniorer 17, genom första seedade och direktkvalificerade Agnes Svensson, men även Nellie Franzén som imponerat stort i Sweden Tour den senaste månaden. Kan möjligen Spårvägens BTK:s duo Nathalie Freij och Klara Stahle Olin ha något att säga om den saken?
Den på förhand kanske mest jämna och ovissa klassen kan mycket väl vara Pojkar 15, där nära nog halva startfältet har god chans på översta pallplatsen. Ängby SK:s Hugo Jobs kanske är lite extra motiverad. Fastän näst högst rankad blev fyra spelare direktkvalificerade före honom. Jobs kvalificerade sig ändå och vill säkert visa att uttagningen var felaktig.
I Flickor 15 är det lätt tänkt att Gabriela Aaltonen från Spårvägens BTK är favoriten. Gabriella debuterade i helgen i Pingisligan by STIGA Damer och ställdes där mot Zhang Fang och Nomin Baasan. Yngre motstånd denna helg där det nog i första hand bör vara Betty Engström från Levide IF, Sofia Sahle från Askims BTK och Clara Ellerman från Västers BTK som utmanar om förstaplatsen.
Claras bror Emil Ellerman får räknas som en av utmanarna i Pojkar 13. Även detta är en jämn klass på pappret, där utöver Emil även spelare som Joel Isaksson från Vetlanda BTK och Linus Lindahl från Dänningelanda BTK kan och vill matcha förhandsfavoriter som Vidar Larsson från Uppsala BTK tillsammans med stockholmarna Albin Ingeström, Melker Johansson och Simon Karlsson Englund. I P13 representerar även Norrland starkt med de båda hemmaspelarna William Olsson och Vito Zmara.
Ingen Siri Benjegård i Flickor 13. Kanske öppnar det dörren för Ängbyduon Angelina Bebawy och Laurynne Cabardo. Och vad kan unga stjärnskottet med det för Söderhamn välkända namnet Nike Lundqvist hitta på här? Som vanligt kommer flera starka spelare i den här klassen från östra regionen, utöver Ängbyspelarna även Norrtulls SK:s Sara Haglund, Spårvägens BTK:s Alice Chen och Uppsala BTK:s Anna Moxiang Dai. Men i år känns startfältet både brett och starkt.
Sex klasser med tolv spelare i vardera alltså där alla ska möta alla. Top-12 är en klassisk tävlingsform i svensk bordtennis, med en betydligt mer nyskapande spelform. Det är inte matcher som räknas i Top-12 utan set. Alla matcher spelas ut i fyra set och det handlar helt enkelt om att vinna så många set som möjligt och förlora så få set som möjligt.
Laddat för stor spänning under helgen i Riks Top-12 och i Söderhamn därmed!
FRÅGOR OCH SVAR OM TOP-12 Besvarade av Peter Hyllman, Tävlings- och Serieansvarig SBTF
Vad är det som är speciellt med Top-12 egentligen?
Top-12 samlar spelare från hela landet. Top-12 är också den enda tävlingsformen på hög nivå som spelas “alla möter alla”. På så sätt är detta en för spelarna krävande tävling med många tuffa matcher som kräver fysisk uthållighet, taktiskt tänkande, mental styrka och noggranna förberedelser både inför och efter match. Detta är viktiga kompetenser och färdigheter för våra unga spelare att utveckla.
Varför spelas inte “riktiga” matcher?
Det beslutades för några år sedan att använda en ny spelform i Top-12, där varje match spelas i fyra set och spelarna rangordnas utifrån antal vunna och förlorade set, inte utifrån antal vunna och förlorade matcher. Framför allt för att öka spänning och göra så att varje spelat set ska få en mycket större betydelse.
Detta är det positiva med spelformen. Men den är inte helt problemfri. Dels har kanske inte idén med den helt framgått till klubbar, spelare och tränare. Dels blir klasserna ofta i praktiken avgjorda tidigare än förut, vilket lite sänker spänningen, och även ökar en redan ökad risk för osportslig påverkan av resultaten.
Fördelar får vägas mot nackdelar inför framtiden.
Vad får man om man vinner eller placerar sig bra i Top-12?
Tävlingen är sin egen upplevelse och merit och ska framför allt vara ett sätt för lovande spelare att fortsätta utvecklas. Tävlingen ger inga rankingpoäng, erbjuder inga prispengar och kvalificerar heller inte på riksnivån vidare någonstans. Även detta är något som får utvärderas för framtiden, om det på olika materiella sätt går att ytterligare höja Top-12:s status.
Vilken utveckling är aktuell för Top-12?
Tävlingsformen måste självfallet utvärderas, utifrån ovanstående punkter men även om det är en tävlingsform som faktiskt ska finnas kvar. Samtidigt är Top-12 en klassisk svensk pingistävling av en anledning, och testar spelare på ett sätt som inga andra tävlingsformer riktigt gör. Det är en unik tävling med ett värde just därför. En utveckling kan exempelvis vara att öppna Top-12 även för utländska spelare som tillhör svenska klubbar.
Toppbild: Isak Alfredsson, nyligen hemkommen med erfarenheter från ITTF Mixed Team World Cup, är toppseedad i HJ17-klassen. Foto: Linda Carlsson/SBTF
Svenska Bordtennisförbundet, SBTF, hade en mindre delegation på plats i samband med den allra första upplagan av ITTF Mixed Team World Cup som gick av stapeln den 4-10 december i Kinesiska mångmiljonstaden Chengdu i provinsen Sichuan. Här lämnas en fördjupande rapport signerad förbundschef Thomas Buza – om bakgrunden, om spelsystemet, om den upplevda tävlingen samt ett tänkbart samarbetsprogram med Kinesiska Bordtennisförbundet.
International Table Tennis Federation, ITTF, lanserade mitt under brinnande pandemi sin nya världstour, via sitt dotterbolag World Table Tennis. Touren, som i folkmun går under benämningen “WTT”, ersatte befintlig struktur där bland annat Swedish Open (SOC) ingick. Ett flertal olika nivåer presenterades, allt från high end-evenemanget Grand Smash ned till den lägsta nivån, Feeder.
I samband med detta sattes också World Cup, en tävling som genom åren sett ett flertal svenska segrare, i vila. Ganska snabbt stod det klart att det fanns mycket tradition kopplat till tävlingen och många var de röster som höjdes för att den skulle få vara kvar.
ITTF:s president Petra Sörling med World Cup-flaggan. Till höger Xu Xingguo, Secretary of the CPC Chengdu Wuhou District Committe. Foto: ITTF
Under hösten 2023 annonserade ITTF att tävlingen skulle återuppstå, dock i ett lite annat format, nämligen mixade lag med damer och herrar istället för som den traditionella varianten där damer och herrar gör upp var för sig och på olika ställen runt om i världen. Bolaget World of Sports som också är minoritetsägare i World Table Tennis lämnade ett attraktivt anbud på att få arrangera World Cup med förbehållet att det var just en tävling med mixade lag. Ivrigt påhejade av staden Chengdu som enligt uppgift investerar 20 miljoner dollar så var snabbt ett femårsavtal på plats med ITTF. Men tiden var knapp och många utmaningar fanns att lösa vilket såklart inte är ovanligt inför ett större evenemang oavsett var i världen det arrangeras. Asien, och framförallt Kina, skiljer sig dock en del åt från övriga delar av världen främst när det gäller två faktorer nämligen resurser och publik/fans vilket vi återkommer till i texten lite längre fram.
Chengdu kommer enligt avtal att få arrangera tävlingen i fem år – från 2023 till och med 2027. Väl på plats i staden är det enkelt att se varför stadens ledande politiker vill bjuda sina 20 miljoner invånare på ett evenemang som detta – bordtennisintresset är nämligen galet stort. Inför årets upplaga – som innebar premiär – hade arrangören knappt tre månader på sig att få alla bollar på banan. Det krävde resurser ”en masse”. Totalt har 1.500 personer varit inblandade i evenemanget vilket med svenska mått inte är något annat än en fantasisiffra. Lägg till finansiella muskler så blir det något enklare att förstå hur kineserna fick detta på plats på så pass kort tid. För utmaningar finns självklart.
Parallellt pågående Global Youth Training Camp. Foto: Thomas Buza
– Det borgade för bra ruljans på biljettförsäljningen och slutresultatet var över all förväntan, sade Kinesiska Bordtennisförbundets generalsekreterare He Xiao till den svenska delegationen på plats. I princip alla dagar var slutsålda och ljudvolymen under finaldagarna då Kina spelade var inget annat än öronbedövande. Upp emot 7 000 åskådare fanns på plats varje dag tävlingen pågick och enligt He Xiao kunde så mycket som 15 000 biljetter sålts om arenakapaciteten funnits. Så stort är intresset i världens starkaste bordtennisnation. Utanför det officiella spelarhotellet stod det dagligen hundratals fans väntande med autografblocket i högsta hugg för med målsättningen att få se en glimt av sina hemmaspelare som, hur märkligt det än kan te sig i svenska – svältfödda på media – ögon, inte var speciellt roade över att ständigt vara påpassade. Det gick till och med så långt att officiellt hotell – Kempinski Hotel Chengdu – var tvunget att stänga ner för allt övrigt boende och maximera säkerheten så inga utomstående utan ackreditering kunde ta sig in på hotellet.
Engagerade fans utanför spelarhotellet. Foto: Thomas Buza
Spelsystemet – esset i rockärmen
Hur vi bäst spelar tävlingar för att skapa spänning och locka publik har genom åren varit – och är – en av de hetaste potatisarna inom bordtennisen. Formatet där damer och herrar spelar i samma lag är ursprungligen en svensk idé som lades fram som en resolution i samband med ITTF:s årsmöte, AGM, Annual General Meeting, vid VM i Houston 2021. Svenska Bordtennisförbundet lade då fram en resolution om ett ”Mixed Team World Championships”. Resolutionen gick igenom och därefter har det varit en fråga som främst legat på ritbordet, företrädelsevis som ett mervärde i form av ett arrangemang, till 2026, året då Svenska Bordtennisförbundet fyller 100 år.
Kina spelar på det vänstra bordet, Sverige på det högra. Foto: Thomas Buza
Vid Mixed Team World Cup i Chengdu användes ytterligare en svensk innovation signerad SBTF:s före detta sportchef, Mikael Andersson – rullande set. Systemet har bland annat använts i Ligacupen 2021. Nu tillämpades varianten bäst av femton vunna set, det vill säga den som först når åtta segerset. Det fanns också utrymme för att laborera lite med uppställning och spelordning. Det samlade intrycket från såväl svenska som utländska spelare var mycket positivt. Flera av deltagarna har nämnt det faktum att de jobbade ihop som ett lag och hejade på varandra som en av viktigaste faktorerna. Spänningen är närvarande i princip hela tiden från första bollen, det går också att vända svåra lägen i och med att alla set räknas.
Förbundskapten Tobias Bergman som var ansvarig coach på plats säger sig absolut vara positiv till att systemet testas på hemmaplan.
Publik på plats som tillfrågades menade att det var snabbgreppat och lättförståeligt. Först till åtta vunna set, mixeddubbel, damsingel, herrsingel, damdubbel och herrdubbel, samtliga matcher görs upp i tre set. Totalt är tävlingen designad för 16 lag men i premiärupplagan deltog av lite olika anledningar 18 lag.
Högljudd arena i Chengdu när Kina gör entré inför match. Foto: Thomas Buza
Ny nivå
Att det kinesiska landslaget skulle bli svårtuggat var ingen överraskning. Det enda laget som ställde en allvarlig fråga var Japan som lyckades pressa giganterna från öst rejält med en Tomokatzu Harimoto i högform, mot övriga gjorde kineserna processen kort med sin på pappret nästintill löjligt starka laguppställning. Det fanns absolut ljusglimtar i svenskmötet, framförallt gjorde Linda Bergström en väldigt bra match mot superstjärnan Sun Yingsha.
Finalen mot Sydkorea var i princip över efter att Kina anförda av nämnda Sun i par med Wang Chuqin inledde med en ”trenolla” mot Shin Yubin och An Jaehyun. Därefter tog Wang Manyu och Fan Zhendong över som förare av tåget och det var inte i närheten av att stanna förrän siffrorna var 8-1 till Kina inför en hemmapublik i extas.
Evenemanget höll till största delen absolut världsklass och det ska bli mycket intressant att se hur tävlingen går att utveckla ännu mer. Ett flertal nationer menade att tävlingen kommer hamna högt i prioriteringsordning när planeringen för kommande säsong läggs.
SBTF:s ordförande Dennis Lindahl räcker över ett standar till He Xiao, generalsekreterare Kinesiska Bordtennisförbundet. Foto: Thomas Buza
2026 – målsättningen
Svensk bordtennis hade en mindre delegation på plats för att studera evenemanget men var också specialinbjudna av det Kinesiska Bordtennisförbundet för att diskutera ett samarbetsprogram fram till 2026 inom ett flertal områden:
Träningsläger
Tävling
Utbildning
Workshops
Universitetsutbyte
Näringsliv
SBTF:s 100-årsjubileum
Utfallet av mötet var positivt och ett skelett till samarbete finns på bordet. Det är helt uppenbart att Kina ser Sverige som en mycket viktig parter och att de gärna vill bli utmanade framöver med målsättningen att behålla intresset för sin nationalsport på hemmaplan.
Den åttonde omgången av Pingisligan by STIGA Herrar spelades på självaste Lucia och bjöd bland annat på Eslövs storseger över Kävlinge samt Rekords hela femte sudden death-seger denna säsong!
BTK Kävlinge 0 – 4 Eslövs AI BTK
Nytt Skånederby, och ett nytt möte mellan Kävlinge och Eslöv i Pingisligans åttonde omgång när serien vände ikväll. Kvällens bortalag hade precis som i förra omgången Truls Möregårdh med i uppställningen.
Precis som vi sett tidigare matcher innebär det inte bara ett favoritskap i varje match han spelar, det innebär också mer luft för hans lagkamrater när ansvarsbindeln sitter på någon annan.
Förra rundan slutade 4-1 till Eslövs AI. Ikväll utökade de segerraden till 4-0.
Detta trots att Kävlinges David Andersson rivstartade mot Martin Friis och tog sig till en ledning med 2-1 i set. Friis hittade dock en ny växel i spelet, och kunde vända hem matchen till 3-2 i set.
Tom Jarvis hade ikväll än mindre problem mot Antoine Doyen, som han i förra vecka besegrade med 3-1. Ikväll blev det raka set efter 11-7, 12-10, 11-3.
Shoma Nishihara som fick tuffast möjliga start 0-3 mot Truls Möregårdh hade klart bättre chanser mot inbytte Alex Naumi i Eslövströjan. Men Nishihara har inte haft segermarginalen med sig under de senaste matcherna, och åkte på kvällens andra raka förlust.
Matchsiffrorna 0-4 till Eslövs AI som alltjämt håller en skön ledning när ligan nu tar julledigt och återkommer i januari.
BTK Kävlinge tappade återigen viktiga poäng, och står alltjämt knappt utanför slutspelsposition.
Lyckeby BTK 1 – 4 Munkedals BTK
Matchen var bara en dryg kvart gammal så befann sig Lyckeby BTK i omedelbart 0-2-underläge sedan Anton Andersson förlorat mot Petyo Krastev och Albin Wånggren mot Simon Söderlund. 0-3 i set i båda matcherna.
Inget lätt läge för Hugo Törngren att komma in i mot Andre Da Silva. Men Törngren såg åtminstone inledningsvis oberörd ut och kunde nypa Lyckebys första setseger för kvällen med 11-9.
Men säg den glädje som varar! Da Silva vinner det därpå följande setet med 11-6 och nästa set med 11-9. Men Törngren visar här mental styrka, startar starkt i fjärde set och vinner det med 11-8. Skiljeset alltså.
Men där tog det till slut stopp för Törngren. 11-8 till Da Silva, och 3-0 i matcher till Munkedals BTK.
Uppgiften att förlänga Lyckebys kväll, och kanske rädda lite av lagets heder och ära, föll på Anton Andersson mot Munkedals Simon Söderlund.
Och var det någon som skulle göra det så var det väl Andersson. Det är han som vunnit Lyckebys hittills enda singelmatch, och han dubblerade nu både sin egen och lagets skörd genom 3-1 i set mot Söderlund.
Nu hjälpte för all del det föga den här kvällen. För i nästa match stängde Andre Da Silva matchen med 3-1 i sin tur mot Lyckebys Wånggren. Vilket innebar 4-1 till Munkedals BTK denna kväll.
Med noll poäng från sina båda matcher mot Munkedals BTK den senaste veckan bör det alltså vara i praktiken klart att Lyckeby BTK åker ur Pingisligan den här säsongen.
Liksom därmed att Munkedals BTK i praktiken håller sig kvar i Pingisligan.
Söderhamns UIF 4 – 1 Spårvägens BTK
Nyblivne regionsmästaren Omid Koshbakht säsongsdebuterade borta mot SUIF och fick kanske tuffast tänkbara start. Viktor Brodd var den här gången numret eller numren för stort.
Spårvägen reste de cirka 20 milen norrut för att försöka revanschera sig för förra veckans täta tiebreakförlust hemma i Liljeholmshallen. Men för första gången den här säsongen kunde inte Spårvägen ställa upp sin ordinarie trio spelare, då Konstantinos Angelakis denna gången inte kom till spel.
Större ansvar på Anthony Trans och Harald Anderssons axlar därmed. Ett ansvar som åtminstone Tranx axlar hade bestämt sig för att bära.
Tran vann första set mot Anders Eriksson, som kvitterade. Tran vann tredje set stort mot Eriksson, som kvitterade nästan lika stort. Tran öppnade upp ledningar med 4-1 och 8-4 i skiljeset men Eriksson kämpade på. Till slut kunde Tran ändå slå in matchbollen till 11-7 i skilje.
Anton Hjort har ännu inte vunnit någon match i Pingisligan den här säsongen. Det kändes inte helt troligt att första vinsten skulle komma mot Harald Andersson. Men 11-9 i första set, följt av en riktig krigarinsats fram till 13-11 i andra set, gav Hjort 2-0 i set och första segern i sikte.
Skulle ormen drabba Anton Hjort i detta läge? Nej! Andersson var för all del inte knäckt, men Hjort spelade vasst och tryggt och 11-9 i tredje set gav honom en både för honom och för laget väldigt skön seger. Hjorts första den här säsongen!
2-1 till SUIF därmed in i halvtidsfikat.
Därmed upplagt för firma Brodd och Eriksson att gå in och stänga den här matchen för SUIF. Vilket var precis vad de gjorde. Två jämna matcher, men 3-1 i set i båda matcherna där SUIF generellt var de starkare i de avgörande slutbollarna.
Ingen Angelakis och en sällsynt dålig kväll för Harald Andersson slutade alltså i 4-1 till SUIF denna Luciakväll.
En kväll där Anton Hjort var SUIF:s stjärngosse. Första segern för säsongen och en seger som i mångt och mycket banade vägen för lagets seger.
Halmstad BTK 3 – 4 BTK Rekord
Förra omgångens jämnaste match blev också den åttonde omgångens jämnaste match. Återigen avslutades matchen i dubbel, och återigen vann BTK Rekord extrapoängen. För femte gången denna säsong. En smått otrolig svit.
Bägge lagen hade inför matchen gjort justeringar i sina respektive uppställningar jämfört med förra vecka. Halmstad BTK:s Charlie Widing ersattte Owen Cathcart. I BTK Rekord fick Max Hedbom lämna plats åt Diego Orantes.
Halmstads Widing fick en tuff start mot säkra kämpen Hampus Söderlund, som inte lämnade något åt slumpen. Första matchen 0-3 genom 6-11, 9-11, 3-11.
Kvällens första kvittering stod Willhelm Kindblad för genom att 3-1 besegera Diego Orantes. I matchen före paus fick vi se den pappret mest stjärnspäckade, då lagens bägge moraliska ettor Simon Arvidsson och Konstantinos Konstantinopoulos klev in i hagen för en episk kamp.
Konstantinopoulos gick relativt tryggt fram till en 1-2 ledning. Men Arvidsson, som under de senaste omgångarna inte riktigt blixtrat till gjorde det dock ikväll och vände matchen till egen seger genom 11-4, 11-4. Starkt.
Kvällens andra kvittering fick Orantes med sig mot Halmstads Charlie Widing.
2-2 i matchen, och precis som förra veckan låg en sudden death i luften.
Det skulle det som bekant också blir verklighet ikväll.
Willhelm Kindblad gjorde dock ett ordentligt försök mot Rekordgreken Konstantinopoulos. 2-2 i set, och han hade dessutom två separata matchbollar vid ställningarna 11-10 och 12-11. Men Konstantin höll kylan och vann 12-14. Stor besvikelse hos Kindblad och Halmstad.
På bordet bredvid kunde Simon Arvidsson fullborda sin tvånolla efter 3-1 mot Hampus Söderlund. Tänk så små marginalerna kan vara. En vunnen matchboll av Kindblad och Halmstad hade tagit hem kvällens match.
Nu var ställningen istället 3-3 och dags för dubbel. En situation som Rekord ännu inte förlorat denna säsong. Och det gjorde man inte ikväll heller.
2-0 i set för dubbelparet Konstantinopoulos/Söderlund och extrapoängen till Helsingborg.
Toppbild: BTK Rekords Konstantin Konstanoupulos påhejas av coachen Arvid Sunesson. Foto: Linda Carlsson/SBTF
Den sjunde omgången av Pingisligan by STIGA Herrar kunde ikväll göras komplett. BTK Rekord och Söderhamns UIF tog varsin 4-3 seger medan Munkedals BTK hemmaslog Lyckeby BTK med 4-0.
Munkedals BTK 4 – 0 Lyckeby BTK
Matchen mellan de bägge bottenlagen i tabellen, som tillsammans skrapat ihop ynka en poäng efter sex omgångar, visade tydligt att det är ett lag som kommer att befästa jumboplatsen i årets Pingisliga. Åtminstone så länge inte eventuella förstärkningar i trupperna görs under pågående övergångsfönster i december.
Hemmalaget mönstrade trion Simon Söderlund, Marc Duran och Andre da Silva. På pappret en starkare trupp än Munkedals Anton Andersson, Hugo Thörngren och Albin Wånggren.
De som trodde att tabellen siade om en viss jämnhet mellan de bägge lagen visade sig ha helt fel. Men vi skulle dock få vara med om säsongsförsta!
Simon Söderlund hade inga större problem att besegra Wånggren, som å sin sida hade tre setbollar i det första setet. Söderlund lyckades dock greja sig ur den lilla knipan till 14-12. Därefter seglade siffrorna iväg med 11-7, 11-4.
Erfarne Marc Duran kunde komfortabelt utmanövrera Anton Anderssons pangande kortnabb i tre raka. Andre da Silva tappade förvisso ett set mot Hugo Thörngren, men lyckades ändå gå segrande med tydliga 3-1 före matchpausen.
Antons kortnabb skulle dock få skina en stund denna kväll. Söderlund hade inledningsvis stora problem att få grepp om den intensive blekingen. Så stora problem att Anton Andersson lyckades ta säsongens första 11-0 setseger i hela Pingisligan by STIGA Herrar. Chocken infann sig på Munkedalsbänken.
Men Söderlund har varit med förr. Även om spelet inte var i närheten av hans favoritscenario, och många enkla missar gjordes efter ett mindre bra fotarbete, kunde han med nöd och näppe vända matchen till en seger i skiljeset.
4-0 till Munkedal som lämnar Lyckeby bakom sig i tabellen. Dock befinner de sig i ingenmansland, sex poäng bakom Spårvägen.c
Spårvägens BTK 3 – 4 Söderhamns UIF
SUIF startade med sina två draglok i prestigemötet på bortaplan mot Spårvägen, en match som möjligen med mer än lite god vilja brukar beskrivas som ett derby. Allting är relativt i vårt avlånga land.
Viktor Brodd och Anders Eriksson levererade hur som helst enligt beställning. 2-0 till SUIF sedan Brodd betvingat Konstantinos Angelakis och Eriksson fått Anthony Tran på fall, både matcherna med 3-1 i set.
Den starten visade sig välbehövlig i och med att Spårvägens Harald Andersson därefter gjorde i sin tur 3-1 på Anton Hjort, som ännu inte vunnit en enda match i Pingisligan den här säsongen.
Kvällens nyckelmatch skulle bli den mellan Angelakis och Eriksson.
Vilket skulle visa sig bli en både spännande, svängig och inte minst välspelad match där de båda spelarna tampades i många och långa bolldueller. Det tog ett litet tag för Eriksson att hitta in i tempo och taktik, men han lyckades till sist.
Sedan Angelakis vunnit ett tätt första set vände matchen lite när Eriksson lyckades vinna ett lika tätt andra set. Ett betydligt tryggare tredje set följde för Eriksson. Angelakis såg ut att ta matchen till skiljeset med 10-7 i fjärde set, men Eriksson ville annat, tog fem raka bollar till matchvinst.
3-1 därmed till SUIF som sedan i kvick ordning blev 3-2 sedan Tran någorlunda programenligt besegrat Hjort.
Matchen i ordinarie tid skulle alltså avgöras mellan Harald Andersson och Viktor Brodd på andrabordet. Och om det är någon spelare i Pingisligan som kan sägas ha lite koll på Brodd så är det kanske just Andersson.
Vilket kanske inte märktes så mycket i första set som Brodd vann med 11-5. Men Andersson kom tillbaka in i matchen och vann de två därpå följande seten med 11-8 och 11-7. Fjärde set blev ett intensivt ställningskrig i vilket Andersson gick segrande med 12-10.
3-3 därmed, en poäng åt vardera laget, och dubbelmatch om bonuspoängen.
Att SUIF ställer upp med Brodd och Eriksson i dubbeln är knappast någon hemlighet. Att Spårvägen i sin tur ställer upp med Tran och Andersson kom inte heller som någon större överraskning, då Angelakis nog inte var på bästa humör efter sina båda singelförluster.
SUIF förlorar nästan aldrig dubbelmatcher, för att inte säga aldrig. Och så blev inte fallet denna gången heller. Två raka set för Brodd och Eriksson och därmed 4-3 till SUIF.
Liljeholmshallen var välbesökt den här kvällen och publiken bjöds på både spännande och publikfriande pingis. Spårvägen kanske bara fick med sig en poäng från den här matchen men har ändå anledning att glädjas över bra arrangemang både på plats och över sina sändningar. Men om Spårvägen ska ta sig till slutspel måste poängen börja rulla in i högre omfattning.
BTK Rekord 4 – 3 Halmstad BTK
En klassisk pingisligakamp mellan städerna med dryga 8 mil mellan sig. Om avståndet är kort, skulle kvällens match bli allt annat än just det.
Men så delar de också på poängställningen i årets tabell efter sex spelade omgångar.
Rekords suveräne grek inledde dock mot bortalagets Willhelm Kindblad utan någon som helst pardon. 11-8, 11-6, 11-7.
Den unge Max Hedbom har stundtals blixtrat till under årets säsong, och det närmar sig ett ordentligt genombrott för gotlänningen som flyttade till Helsingborg efter Riksidrottsgymnasieåren i Köping.
Mot ligaveteranen Simon Arvidsson höll han sig tätt inpå och var mycket pigg i sitt spel. Matchen böljade fram och tillbaka, och gick hela vägen till ett skilje, där Arvidsson till slut kunde avgöra med 7-11.
I matchen före paus infann sig riktig muskelpingis i Idrottens Hus mellan hemmalagets Hampus Söderlund och bortalagets välservande Owen Cathcart. Spelarna vann seten om vartannat. Hampus som vann det första, vann det tredje och lyckades också vinna det femte och avgörande.
2-1 till BTK Rekord.
Efter pausen verkade Konstantin Konstantinopoulos glömt sig själv i omklädningsrummet, och hans så ofta bländande spel var inte i närheten av att synas mot Simon Arvidsson. Möter man då en av seriens mest erfarna och kluriga spelare finns det inget utrymme att endast vara OK.
Simon Arvidsson som varken slår hårdast eller rör sig snabbast kunde dominera matchen totalt med siffrorna 4-11, 9-11, 5-11.
Hedbom gjorde ett nytt mycket tappert försök att sno hem en individuell seger ikväll. Owen Cathcart inledde med två snabba setsegrar, innan Hedbom så sakterligen och mentalt starkt lyckades kravla sig tillbaka till en kvittering via 15-13 och 12-10. Ett nytt skilje var ett faktum. Vilket igen skulle visa bli Hedboms spöke och en ny förlust i protokollet.
Hampus Söderlund kunde dock spela matchen till ytterligare en sudden death-dubbel via sin 3-1 seger mot Willhelm Kindblad.
Ja, precis. Dubbelmatchen. BTK Rekords fjärde denna säsong. Och hittills hade man inte förlorat en enda av dem.
Söderlund/Konstantinopoulos verkade få rätt uppställning i första set mot Halmstads Arvidsson/Kindblad. 11-6. Tvärtom blev det i andra set. 4-11.
Skiljesetet skulle avgöra. Vid ställningen 9-9 gick serven över till Halmstadparet. En otrolig boll följde, flera hårda slagväxlingar som Konstantionopoulos mycket kyligt avslutade med en stenhård loop mot mitten. Svettigt. Matchboll Rekord. Konstantinos vågade gå på backhandflippen igen i servereturen och skapade således ett bra utrymme för Hampus som lyckades slå in matchbollen.
Slutspelsliknande glädjescener i Idrottens Hus när Hampus lyfte upp Konstantinopoulos mot skyn. Deppiga spelare i bortalaget. Extrapoängen till BTK rekord i den viktiga kampen om slutspelsplatser.
Eslöv rycker i toppen av tabellen i Pingisligan. Eslöv följde upp krossen i Halmstad i tisdags med att på hemmaplan enkelt besegra BTK Kävlinge under torsdagen. Inte mycket talar för att Eslöv ska missa SM-guldet den här säsongen.
Det känns som att Eslöv har bestämt sig för att guldet ska hem den här säsongen.
Tydligare besked om detta än att Truls Möregårdh spelar kvar för Eslöv går väl knappast att ge. Men Eslöv är inga dunungar bakom Truls heller. Tom Jarvis, Martin Friis, Alex Naumi och Ioannis Sgoropoulos ger Eslöv både styrka och bredd.
När det vankas slutspel är det svårt att tro något annat än att Möregårdh och Sgoropoulos står med på laguppställningen. Frågan är då vem som kniper tredjetröjan i det SM-guldsiktande laget?
Tom Jarvis gjorde ett starkt case för sin sak i derbyt mot BTK Kävlinge på hemmaplan ikväll, i torsdagens framskjutna match från den sjunde omgången i Pingisligan.
Mot David Andersson i den första matchen var det aldrig något snack och skulle kanske heller aldrig vara något snack. Mer imponerande var i så fall det sätt på vilket Jarvis vann mot Kävlingens etta för kvällen, Antoine Doyen.
Om Jarvis gav positiva besked så lyckades inte Alex Naumi göra det på riktigt samma sätt. Ändå var det en mycket jämn match mot Shoma Nishihara som Naumi tog hela vägen till skilje, men väl där var Nishihara starkast.
Hemmalagets fixstjärna är naturligtvis Truls Möregårdh. Och Truls visade med all önskvärd tydlighet varför det är så mot Kävlinge.
Doyen och Nishihara gjorde nog sitt bästa, men ingen av dem lyckades ta ett enda set mot Möregårdh. Närmast kom Nishihara, som i sitt allra första set pressade Möregårdh hela vägen till 18-16. Men i övrigt fem bekväma setsegrar.
4-1 till Eslövs AI på hemmaplan alltså, och ett litet ryck i tabellen som Eslöv nu leder med fyra poäng, om än även en match mer spelad.
Eslöv marscherar mot seriesegern och mot slutspelet. Det är inte helt lätt att se vilka lag som skulle kunna stoppa deras marsch mot SM-guldet.
Toppbild: Eslövs Tom Jarvis. Foto: Linda Carlsson/SBTF
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Om du fortsätter att använda denna webbplats kommer vi att anta att du godkänner detta.OKIntegritetspolicy
ITTF:s president Petra Sörling med World Cup-flaggan. Till höger Xu Xingguo, 
