1. Ta gärna hjälp av Svenska Bordtennisförbundets Parastrateg Alexander Öhgren som kan guida dig vidare till en förening. Ibland kan det vara lättare att kontakta distriktsförbundet först eftersom de har bra koll på alla deras föreningar. Kontaktuppgifter hittar du längre ner på sidan.
2. När en förening är kontaktad får man ofta komma och prova på att träna några gånger, helt gratis.
3. Vill man fortsätta och träna kontinuerligt så behöver man lösa medlemskap i föreningen.
4. När man känner sig redo för att börja tävla behöver man paraklassas vilket man kan läsa mer om längre ner. Därefter behöver man även tävlingslicens och matchkläder som din förening hjälper till med att lösa.

Vem kan spela?

Pingis är en perfekt sport och passar många olika typer av funktionsnedsättningar, exempelvis:

• rörelsenedsättning
• intellektuell funktionsnedsättning
• neurologiska sjukdomar
• hörselnedsättning

Men kom ihåg att det viktigaste är inte vilken funktionsnedsättning du har, utan att du vet att du har möjlighet att spela på ett sätt som fungerar för dig.

Alla föreningar kan göra något för att välkomna fler personer med funktionsnedsättning till bordtennisen. Det viktigaste är viljan att hitta möjligheter utifrån föreningens egna förutsättningar.

Förutsättningarna ser såklart olika ut i vilken omfattning det är möjligt. Paraverksamhet behöver heller inte innebära en särskild träningsgrupp. För många spelare fungerar det utmärkt i ordinarie träningsgrupper. Men var extra tydliga med att ni välkomnar specifikt paraspelare (spelare med funktionsnedsättning).

Ta hjälp och stöd från ParaPingis 360 – Startguide för föreningar.

– Var är rekryteringen? Frågan återkommer inom idrotten, men blir särskilt tydlig inom mindre målgrupper, däribland spelare med funktionsnedsättning. Vem ansvarar för vad och vad kan jag i min roll göra här och nu?

Ta hjälp och stöd från ParaPingis 360 – Ansvarsfördelning kring rekrytering.

Klasserna är indelade från 1-11 där:
1–5 är spelare i rullstol.
6-10 är spelare som är stående.
11 är spelare med intellektuell funktionsnedsättning.

Ju lägre klass desto svårare fysisk funktionsnedsättning har spelarna. Alla dessa 11 klasser räknas som “Paraklasser” och finns med på Paralympics. Läs mer om de 11 klasserna i en förenklad form.

Övriga typer av funktionsnedsättningar utanför “Paraklasser”
Bordtennis riktar sig till väldigt många typer av olika funktionsnedsättningar som inte klassas som “Para”.
Något som har fått ordentlig fart de senaste åren är inriktningen på neurologiska sjukdomar som Parkinson och Alzheimer där forskningen visat goda resultat tack vare bordtennisträningen och dess moment. Det arrangeras träningar, läger och nationella samt internationella mästerskap i dessa klasser. Läs mer om Pingis Parkinson.

Det Svenska Dövidrottsförbundet har sin expertis för utövare som är hörselskadade eller döva. Våra bordtennisspelare tränar och tävlar i ordinarie grupper och klasser på nationell nivå. Internationellt är den stora höjdpunkten Deaflympics som arrangeras vart fjärde år.

LEXI är systemet som förklarar klassificering inom parasport, vilket grupperar idrottare och möjliggör tävling. Könsneutrala figurer använder trafikljusfärger för att illustrera områden med nedsatt koordination, rörelse eller syn.

För att tävla i paraklasser behöver du först få din klassificering godkänd av Svenska Bordtennisförbundet (SBTF). Spelaren skickar in medicinskt formulär och andra medicinska handlingar samt ett filmklipp.

SBTF tar därefter beslut vilken paraklass spelaren kommer tillhöra utifrån de handlingar som är inskickade.

Vid några svenska nationella tävlingar, särskilt riktade till paraspelare, kan SBTF:s klassificerare finnas på plats som observerar spelare som ansökt om klassificering, och därefter slutligen bekräftar vilken paraklass som ska gälla för den aktuella spelaren.

1. Spelare som saknar klassificering ska vända sig till sin läkare eller sjukgymnast för att få Medicinskt kort 1 ifyllt. Andra medicinska underlag som underlättar klassificeringen ska också bifogas.
2. Medicinskt kort 1 samt ev kompletterande klassningsformulär skickas till SBTF, som inscannad fil via e-post eller med posten. Ett filmklipp (max 1 minut) ska även mejlas in i samband med klassningskorten när spelaren tränar eller spelar match. Det mejlas in till alexander@sbtf.se.
3. Kopia på medicinskt kort 1, filmklipp + ev medicinskt underlag skickas från SBTF till SBTF:s klassificerare som tar gemensamt beslut angående klasstillhörighet efter mail- och/eller telefonkontakt.
4. Beslutet meddelas till SBTF som meddelar spelarens bedömda klass. Spelarens paraklass registreras sedan in i rankingsystemet.

MEDICINSKT KORT 1

1. Spelare som saknar klassificering ska vända sig till mest lämpad kontakt för att få Medicinskt kort 3 ifyllt. Det kan fyllas i av LSS-handläggare, psykolog, skolsköterska, skolläkare, lärare, anpassad skola eller förälder.
2. Medicinskt kort 3 samt eventuella medicinska/psykologiska underlag skickas till SBTF, som inscannad fil via e-post eller med posten. Ett filmklipp (max 1 minut) ska även mejlas in i samband med klassningskortet när spelaren tränar eller spelar match. Det mejlas in till alexander@sbtf.se.
3. Kopia på medicinskt kort och handlingar samt filmklipp skickas från SBTF till SBTF:s klassificerare som tar gemensamt beslut angående klasstillhörighet efter mail- och/eller telefonkontakt.
4. Beslutet meddelas till SBTF som meddelar spelarens bedömda klass. Spelarens paraklass registreras sedan in i rankingsystemet.

MEDICINSKT KORT 3

Om en spelare eller förening inte är nöjd med aktuellt beslut gällande klassindelning ska föreningsledare meddela detta till SBTF. Eventuellt kan detta leda till ny bedömning av klasstillhörighet.