PARAPINGIS

PARANYHETER

#PINGISFÖRALLAÖVERALLT

Bordtennis ska vara tillgängligt för alla – oavsett förutsättningar, ambitionsnivå eller funktionsnedsättning. Inom svensk parapingis finns idag runt 130 licensierade serie- och tävlingsspelare i ett 50-tal föreningar runt om i landet. Det visar tydligt att pingis kan spelas nästan överallt och tillsammans med vem som helst.

Det unika med pingis är att det nästan alltid finns en träningspartner som passar just dig. Många av våra paraspelare tränar och tävlar idag fullt inkluderat i ordinarie träningsgrupper och tävlingsklasser, medan vissa föreningar även erbjuder särskilda paragrupper.

Vi arbetar för att fler föreningar ska bli ännu bättre på att välkomna och inkludera personer med funktionsnedsättning – från nybörjare till elitspelare.

DAGS ATT BÖRJA SPELA?

Vi vill att alla ska kunna börja spela pingis i sitt närområde oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. Många pingishallar och föreningar har olika förutsättningar i vilken omfattning man kan ta emot paraspelare, men vi har en övertygande tro på att alla göra vad de kan för att just du ska känna dig välkommen in i pingisfamiljen. Oavsett om du vill träna för motion, gemenskap eller tävling så ska du kunna hitta en förening för dig.

Tips på vägen:

1. Kontakta gärna Svenska Bordtennisförbundets Parastrateg, Alexander Öhgren – alexander@sbtf.se, 070-347 24 20 som kan hjälpa dig med kontakten till en förening.
2. När en förening är kontaktad får man ofta komma och prova på att träna några gånger, helt gratis.
3. Vill man fortsätta och träna kontinuerligt så behöver man lösa medlemskap i föreningen.
4. När man känner sig redo för att börja tävla behöver man paraklassas vilket man kan läsa mer om längre ner. Därefter behöver man även tävlingslicens och matchkläder som din förening hjälper till med att lösa.

Vem kan spela?

Pingis är en perfekt sport och passar många olika typer av funktionsnedsättningar, exempelvis:

• rörelsenedsättning
• intellektuell funktionsnedsättning
• neurologiska sjukdomar
• hörselnedsättning

TÄVLA I PARABORDTENNIS

I Sverige arrangeras varje år fyra större nationella paratävlingar plus SM-tävlingar. På dessa tävlingar är målet att alla paraspelare deltar oavsett om man gör sin första tävling eller är landslagsspelare. Antalet paratävlingar per år kan låta lite, men vi vill trycka på att alla försöker prioriterar dessa för att ha möjlighet att samlas samtidigt. Om vi tillsammans lyckas öka antalet spelare så ger det oss möjligheten att öka antalet tävlingar.

Tävlingarna är utformade för att skapa så rättvisa och utvecklande matcher som möjligt och man utgår primärt utifrån sin paraklass. Ofta erbjuds det även prestationsklasser där man tar hänsyn till rankingpoäng och uppskattad spelstyrka.

Vissa ordinarie tävlingar erbjuder ibland paraklasser, då är det oftast en öppen paraklass. Men på alla ordinarie tävlingar finns det ofta klasser som är nivåanpassade så vi rekommenderar alla paraspelare att tävla på dessa också. Rådfråga alltid din förening först i så fall.

Vid de nationella paratävlingarna spelas vanligtvis nedan klasser:
Paraklasser
Uppdelning i klass 1-11, beroende på funktionsnedsättning.
Prestationsklasser
Uppdelning i Elit, Klass 1 och nedåt sker utifrån datarankingen och är oberoende av skadeklasserna. Indelning av antal i respektive klass görs av arrangören i samråd med SBTF. Spelare med 0 rankingpoäng eller utländska spelare sorteras in efter samrådan med aktuell förening/arrangör. Relativt nya spelare som ännu inte fått en rättvis ranking kan efter bedömning sorteras in manuellt.
Åldersklasser
Ungdoms-, junior- och veteranklasser, oftast oberoende av skadeklass.

Rankinglistor

Tävlingskalender för paratävlingar
Malmö Open, FIFH Malmö (februari).
Motala Summer Open, Västers BTK (sommar) Sveriges största paraläger som avlustas med tävling.
Stockholm Paragames, IFAH Parasport (november).
Para Top-6 Levels, Örebro, Svenska Bordtennisförbundet (december) Camp New Level.

Utöver dessa nationella paratävlingar arrangeras det SM för ungdom, junior och senior med paraklasser.
Fullständig tävlingskalender

KLASSIFICERINGSINFORMATION

Klassificering av bordtennisspelare med fysisk funktionsnedsättning har som syfte att skapa rättvis klassindelning och därmed rättvis konkurrens mellan spelare. Systemet kallas funktionell klassificering och bygger på hur funktionsnedsättningen påverkar möjligheten att spela bordtennis, exempelvis:

• balans
• styrka
• rörlighet
• motorisk kontroll

Alla dessa funktioner kan enskilt eller tillsammans leda till att aktivitetsförmågan begränsas.

Klassificeringen blir aktuell när spelaren ska börja spela tävlingar i paraklasser. Inom parabordtennis finns det totalt 11 olika paraklasser. 10 för personer med fysiska funktionsnedsättningar.

Paraklasser

Klass 1–5

Rullstolsspelare

Klass 6–10

Stående spelare med fysisk funktionsnedsättning

Klass 11

Spelare med intellektuell funktionsnedsättning

Ju lägre klass desto svårare funktionsnedsättning har man. Alla dessa 11 klasser räknas som “Paraklasser” och finns med på Paralympics.

Övriga typer av funktionsnedsättningar utanför “Paraklasser”
Bordtennis riktar sig till väldigt många typer av olika funktionsnedsättningar som inte klassas som “Para”.
Något som har fått ordentlig fart de senaste åren är inriktningen på neurologiska sjukdomar som Parkinson och Alzheimer där forskningen visat goda resultat tack vare bordtennisträningen och dess moment. Det arrangeras träningar, läger och nationella samt internationella mästerskap i dessa klasser. Läs mer om Pingis Parkinson.

Det Svenska Dövidrottsförbundet har sin expertis för utövare som är hörselskadade eller döva. Våra bordtennisspelare tränar och tävlar i ordinarie grupper och klasser på nationell nivå. Internationellt är den stora höjdpunkten Deaflympics som arrangeras vart fjärde år.

HUR FUNGERAR KLASSIFICERINGEN?

När en spelare vill tävla i parabordtennis ska en registrering för paraspel göras till SBTF. Spelaren skickar in medicinskt formulär och andra medicinska handlingar samt ett filmklipp enligt beskrivningen nedan.

För personer med fysisk funktionsnedsättning ska SBTF:s medicinska formulär fyllas i av en läkare eller sjukgymnast. Andra medicinska underlag som underlättar klassificeringen ska bifogas. SBTF tar beslut vilken klasstillhörighet/skadeklass spelaren tillhör samt om registrering för paraspel blivit godkänd utifrån de handlingar som är inskickade. Vid några svenska nationella tävlingar, särskilt riktade till paraspelare, finns SBTF:s klassificerare på plats som observerar spelare som ansökt om klassificering, och därefter slutligen bekräftar vilken skadeklass som ska gälla för den aktuella spelaren.

För personer med intellektuell funktionsnedsättning ska SBTF:s medicinska formulär fyllas i av LSS-handläggare, psykolog, skolsköterska, skolläkare, lärare, särskola eller förälder. Andra medicinska/psykologiska underlag som finns bifogas och skickas till SBTF. SBTF tar beslut om skadeklass och om registrering för paraspel kan godkännas utifrån de handlingar som är inskickade.

För att en spelare ska kunna delta i paraklasser behöver det finnas en skadeklass kopplad till spelaren. Nedan följer information om hur du ansöker om klassificering. Kolla även igenom Klassificering: En introduktionsfilm.

LEXI är systemet som förklarar klassificering inom parasport, vilket grupperar idrottare och möjliggör tävling.

Könsneutrala figurer använder trafikljusfärger för att illustrera områden med nedsatt koordination, rörelse eller syn.

KLASSINDELNING

PARAREGLER

För spelare i klass 6-11, de stående klasserna, gäller samma matchregler som för spelare utan någon funktionsnedsättning både vid singel- och dubbelspel då båda spelarna är stående. För spelare i klass 1-5, spelare i rullstol, gäller särskilda regler i både singel- och dubbelspel.

I singelspel gäller att serven inte får passera långsidan, vända tillbaka mot nätet eller blir kvar liggandes på bordet. I dubbelspel får bollen servas ut över långsidan men bollen får inte servas så den vänder tillbaka mot nätet. Om dessa särskilda serveregler inte följs spelas bollen om. I dubbelspel behöver spelarna inte slå varannan boll. Den regeln gäller även när en sittande spelare bildar par med en stående spelare. Dock så får spelaren i rullstols hjul eller den stående spelarens fot överskrida den så kallade förlängda mittlinjen.

Vid problem att utföra en korrekt serve enligt regelboken på grund av sin fysiska funktions- nedsättning så ska det stå i ens klassningskort så att man kan visa upp det för domaren.

Reglerna för parabordtennis gäller även då en parabordtennispelare deltar i seriespel och tävlingar för personer utan funktionsnedsättningar.

KONTAKTA OSS

PARTNERS 2026