Idag är ingen vanlig dag. För idag är det nämligen inte bara dags för en vanlig ny ranking att publiceras, den så kallade julirankingen. Utan idag är det nämligen så att den svenska datarankingen för första gången normaliseras, eller von Knorras som vi också skämtsamt väljer att kalla det efter metodens främsta upphovsman, Simon von Knorring.

Normaliseringen är kort och gott en omräkning av samtliga spelares rankingpoäng att passa in i det klassiska poängintervallet 0—2500 poäng, med ett i förhand definierat maxantal spelare per rankingklass. Sammanfattningsvis kan sägas att detta kan påverka alla spelares rankingpoäng och klasstillhörighet, men det påverkar inte någon spelares relativa position på rankingen.

För den intresserade går det att läsa in sig mer i detalj i Manual för rankingnormalisering som ligger uppe på sbtf.se

Just den här dagen eller dessa dagar när normaliseringen ändå blir konkret och praktisk verklighet, och många spelares rankingpoäng förändras drastiskt, kan det ändå vara bra att försöka svara på några av de frågor som vi gissar kommer vara vanligt förekommande. Så håll tillgodo, och tveka inte att ställa andra frågor i kommentarsfältet om det är någon vi missat!

Varför har jag plötsligt tappat en massa poäng?

Det har du egentligen inte gjort. Eller det har alla gjort. Båda svaren är möjliga på den här frågan. Din rankingpoäng, liksom allas rankingpoäng, har räknats om utifrån den normalisering som vi beskriver längre upp. Din nya poängsumma är din normaliserade rankingpoäng.

Jag var Herrar Elit förut, hur kan jag vara Herrar 2:a nu?

Det fanns över 500 elitspelare i svensk pingis förut. Det är alldeles för många, och det kanske största skälet varför normaliseringen infördes. I det nya rankingsystemet har ett maxantal spelare per klass definierats. Herrar Elit ska bestå av max 80 spelare och Herrar 1 av 160 spelare t ex. Var du då förut en av de cirka 250 lägst rankade elitspelarna så blir effekten att du nu är H2:a.

Hur ser jag det här?

Allt går att se i rankingsystemet som vanligt. Du kommer för juli att se två körningar, en daterad den 1 juli och den andra daterad den 2 juli. Körningen den 1 juli är den ordinarie julirankingen som visar dina resultat under juni. Körningen den 2 juli är normaliseringen som visar din nya normaliserade poäng liksom den konkreta effekten i poäng.

Räknas utländska och inaktiva spelare med?

Utländska och inaktiva spelare finns med på rankingen som vanligt. Men de inkluderas inte i det antal spelare som ska finnas per rankingklass. De gränserna dras sedan det korrekta antalet aktiva spelare tillhörande svensk förening har uppnåtts.

Rankas tjejer annorlunda än killar?

Nej, principerna är exakt desamma och tjejer och killar befinner sig på samma helhetslista över spelare vars rankingpoäng normaliseras. Men eftersom tjejernas klassgränser skiljer sig något så krävs olika poäng för att bli exempelvis Damer Elit. Inga egna maxantal per klass finns heller på damsidan utan det antal spelare som befinner sig inom en klass är det antal spelare som den klassen också har. Eftersom tjejer och killar ofta tävlar mot varandra är detta det mest rättvisande sättet att göra det på.

Varför gör ni det här?

Som nämnts, mängden elitspelare har hunnit växa sig alldeles för stor över alldeles för många år. Dels blir detta missvisande och skapar följdeffekter, till exempel för övergångar. Dels blir det lurigt i samband med tävlingar. Många spelare för svårt att hitta vettiga klasser att spela. Detta ger tävlingarna mindre intäkter och spelarna mindre tävlingsutbud. Vi tror och hoppas att detta ska stimulera och öka det totala tävlandet.

Varför var det ”för många” elitspelare, vad spelar det för roll?

Dels finns de praktiska aspekter som vi nämner i förra frågan. Det stora antalet elitspelare gör att väldigt många spelare begränsas av övergångsregler exempelvis. Våra regelverk utgår på flera sätt från spelares klasstillhörighet.

Dels finns lite mer filosofiska aspekter på det hela. Det finns alltid en risk att elitbegreppet faktiskt devalveras. När snart sagt ”alla” är elitspelare så blir det liktydigt med att snart ”ingen” är elitspelare. Det betyder inte längre lika mycket att säga att ”jag är elitspelare!”

Den där moroten är trots allt fortfarande viktig i svensk bordtennis. På alla nivåer. Att kunna sätta mål för sig själv, kriga och kämpa och gå upp en klass, en dag kanske till och med gå upp i Herrar eller Damer Elit. Visst finns rankingpoängen i sig själva, men klasstillhörigheten är ett mer stabit mål över lite längre tid.

Vilket också betyder att genom att begränsa antalet spelare per rankingklass så medför det ökade incitament för spelare att faktiskt tävla istället för att sitta på soffan.

KONTAKT

Peter Hyllman, tävlings- och serieansvarig peterh@sbtf.se

Foto: Linda Carlsson