2026-04-02 | Förbundet, Information
Valberedningen lämnar den 2 april 2026 följande information kring kandidatpresentationer, valberedningens uppdrag och vägen till förändring
“På förekommen anledning: Kandidatpresentationer, valberedningens uppdrag och vägen till förändring
Enligt förbundets stadgar § 26 ska valberedningens förslag delges distrikt och röstberättigande. Valberedningen ska i det ange vilka personer som nomineras. God föreningssed innebär därutöver att övriga personer som föreslagits till valberedningen anges i handlingarna. Något krav på utförliga presentationer av dessa personer följer varken av stadgarna eller föreningsrättslig praxis. Valberedningens arbetssätt har redogjorts och delgivits samtliga distrikt och röstberättigande föreningar digitalt via e-mail samt via teamsmöten.
Valberedningen är förtroendevald av stämman och fullgör sitt uppdrag i enlighet med de stadgar som samma stämma fastställt. Det är inom den ramen valberedningen verkar, inte utanför den.
Det är också viktigt att hålla processernas karaktär isär. Valberedningens arbete är en beredningsprocess, inte ett personval. Uppdraget är att lägga fram ett välgrundat förslag till stämman. Inom ramen för valberedningens interna beredningsprocess jämförs kandidaterna mot varandra men i valberedningens nominering och det som valberedningen kommunicerar lyfts den person valberedningen föreslås fram. Likabehandling är säkerställd genom att samtliga kandidater bedömts mot samma kravprofil. Det demokratiska valet äger rum på stämman, där varje röstberättigad kan nominera alternativa kandidater och argumentera för sin ståndpunkt.
Den som önskar en annan ordning har en tydlig väg: stadgeändring genom motion inom fastställd tid, behandlad och beslutad på stämman med erforderlig majoritet. Processen kan inte kringgås, den som vill ha en annan ordning förändrar stadgarna.
Sammanfattningsvis gäller att valberedningen följer de stadgar som finns. Den som önskar en annan ordning har att verka för en stadgeändring, inte för en ändrad tillämpning av gällande regler.”
Kontaktuppgifter valberedningen
2026-03-30 | Förbundet, Information
Samtliga förbundsmöteshandlingar finns nu publicerade inför förbundsmötet i Halmstad 11-12 april, inklusive handlingar, årsredovisning, verksamhetsberättelsen, kandidatpresentationer och mer därtill.
Du finner all dokumentation kring förbundsmötet 2026 genom denna länk, därefter klickar du på “förbundsmöte 2026” .
Kontakt
Patrik Björs Strand
Projektledare SBTF förbundsmöte
patrik@sbtf.se
2026-03-25 | Förbundet, Information
Valberedningen i SBTF:s kandidatförslag – Förbundsordförande 2026
Valberedningen har genomfört en strukturerad och gedigen process utifrån fastställd kravprofil och inkomna nomineringar. Mot denna bakgrund lämnar vi härmed vårt enhälliga förslag till ny förbundsordförande.
Valberedningens förslag: Tomas Eriksson
Tomas Eriksson är en av Sveriges mest meriterade och respekterade idrottsledare, med en unik kombination av nationell och internationell erfarenhet. Under närmare tre decennier som president för Internationella Innebandyförbundet har han byggt upp en global idrottsrörelse med närvaro i över 80 länder och etablerat sporten på den internationella arenan.
Hans bakgrund som både förbundsordförande och generalsekreterare, kombinerat med erfarenhet från Riksidrottsförbundets styrelse, ger honom en djup förståelse för såväl strategiskt ledarskap som idrottsrörelsens villkor. Tomas är en trygg, kommunikativ och relationsskapande ledare med hög integritet och dokumenterad förmåga att leda i komplexa miljöer.
Valberedningens motivering
Valberedningen bedömer att Tomas Eriksson med mycket stor marginal uppfyller och överträffar de krav som ställs på SBTF:s nästa ordförande. Han förenar strategisk höjd med operativ förståelse, har ett starkt internationellt nätverk och en dokumenterad förmåga att utveckla och leda organisationer över tid.
Vi vill särskilt lyfta fram hans förmåga att kombinera långsiktigt strategiskt arbete med en stark förankring i idrottens värdegrund och folkrörelse. I en tid där SBTF står inför viktiga utvecklingssteg ser valberedningen Tomas som den ledare som bäst kan samla, utveckla och representera svensk bordtennis framåt.
Övriga nomineringar
Lasse Ericsson har nominerats av Eslövs AI BTK, Spårvägens BTK, Linden BTK (Eskilstuna by STIGA) samt Västmanlands Bordtennisförbund.
Fortsatt dialog
Valberedningen kommer att bjuda in samtliga distrikt och röstberättigande föreningar till ett digitalt möte via Microsoft Teams den 27 mars kl. 15.00, där en fördjupad presentation av kandidaten kommer att ges. Tomas Eriksson kommer att delta och det kommer finnas god möjlighet att ställa frågor. Vi kommer att dela utförligare material kring kandidatpresentationen under fredagen.
Med vänliga hälsningar,
Valberedningen SBTF
Kontakt valberedning Svenska Bordtennisförbundet
2026-03-25 | Förbundet, Information, SBTF100
När andra världskriget till slut tystnade 1945 stod Sverige, liksom större delen av Europa, inför uppgiften att bygga upp både samhälle och idrottsliv på nytt. I bordtennishallarna spirade samtidigt en ny sorts energi. Det som tidigare överlevt på envishet och ideellt engagemang började nu växa i styrka. En sport som knappt hade hunnit etablera sig före kriget växlade upp – och lade grunden till det internationella rykte Sverige senare skulle komma att bära med stolthet.
Det svenska bordtennisundret var ännu inte fött. Men mellan 1946 och 1955 kunde man ana konturerna av det.
Nya strukturer och en växande idrott
Svenska Bordtennisförbundet hade redan 1943 valts in i Riksidrottsförbundet, ett erkännande som fick betydelse när idrottslivet tog fart igen efter kriget. Under senare delen av 40-talet växte föreningslivet kraftigt, och sporten blev alltmer etablerad i landets idrottshallar, skolor och lokala klubbar. 1945 hade Sverige kring 300 bordtennisföreningar. 1955 hade den siffran växt till otroliga 1 300.
Under de aktuella tio åren var det tre herrar som svingade ordförandeklubban i SBTF; Gunnar Ollén, Tore G Brodd och Karl-Albert Rabén.
Ett annat mycket viktigt steg togs 1946 då damernas individuella SM-klass infördes, vilket markerade en ny fas för sporten i Sverige.
Damernas genombrott – ett historiskt första mästerskap 1946
När damernas SM för första gången spelades 1946 blev det inte bara en idrottslig premiär – det blev också en symbol för en modernare och mer inkluderande bordtennis. Det allra första guldet togs av Eina Ericson från Svartviks IF, efter finalseger mot Gerd Wetterlind från Djursholms IF.
Bakom de första medaljörerna stod många spelare på tur, och representerade den bredd som snabbt växte fram inom damernas tävlingsklasser. Mellan 1945 och 1955 var det hela 10 individer som spelade SM-final.
Flisbergs decennium – en dominant kliver fram
För herrarna var det framför allt Tage Flisbergs tid. Mellan 1946 och 1953 vann han SM-titeln i herrsingel åtta gånger och befäste sig som landets ledande spelare. Hans tekniska och taktiska skicklighet gjorde honom till en av Sveriges första internationellt respekterade pingisstjärnor.
Efterkrigstiden blev därmed en brytpunkt: de äldre generationerna spelade alltjämt med hög klass – men en ny typ av spelare, mer tekniskt tränad och mer tävlingsvan, började dominera.
Nya profiler, nya generationer
Även om Flisberg stod i centrum fanns flera andra spelare som bidrog till epoken. Bland dem fanns Bengt Grive och Elisabeth Thorsson, som båda tog sig högt upp i SM-sammanhang och senare kom att bli viktiga profiler inom bordtennisen.
På damsidan utvecklades startlistorna snabbt. I slutet av 1940-talet infördes också mixeddubbel (1947) och damdubbel (1949), vilket snabbt stärkte den mer moderna strukturen för svensk bordtennis.
Den växande bredden i både klubbar och tävlingsverksamhet skapade goda förutsättningar för framtiden – den generation som under 1960-talet skulle nå internationell stjärnstatus började sina första steg under dessa år.
Internationella steg – Sverige tar plats i Europa
Sverige hade varit medlem i ITTF sedan 1926, men det var först efter kriget som landet på allvar började etablera sig i den internationella tävlingsstrukturen.
Ett stort steg kom 1954 när Sverige för första gången arrangerade Swedish Open Championships, en internationell tävling som framöver skulle bli ett återkommande nav för världseliten under namnet i folkmun – SOC!
Detta var ett tydligt kvitto på att Sverige betraktades som en pingisnation med potential och ambition.
Under dessa 10 år erhöll Sverige två medaljer på VM. 1949 erhöll Tage Flisberg ett herrdubbelbrons tillsammans med engelsmannen Richard Bergmann. 1954 tog samme Flisberg ett förnämligt silver i singelklassen. Motståndare och världsmästare då? Ichiro Ogimura från Japan. Ett namn vi kommer att återkomma till.
En annan mycket viktig tävling som startades upp under detta decennium var föregångaren till Ungdoms-EM, Europaträffen, vars första upplaga hölls 1955 i tyska Ruit. Vid den allra första upplagan lyckades Sverige knipa ett silver i herrjuniorernas lagklass med spelare som Hans Bagner, Reidar Ljungström och Hans Pettersson. Det blev även ett brons i herrjuniordubbeln genom nämnda Ljungström och Pettersson.
När nästa decennium fortsätter vår historia från 1956 kommer många andra kända pingisnamn att fylla raderna. Håll till godo!
Bild: 1: Från SM 1951, 2: Tage Flisberg 1953 Foto: AB Text & Bilder
2026-03-02 | Förbundet, Information
Vill du leda SBTF i en viktig utvecklingsfas och bidra till långsiktig stabilitet, samverkan och strategisk förflyttning? Vi söker nu en styrelseordförande med stark ledarskapsförmåga och erfarenhet av strategiskt styrelsearbete.
Om uppdraget
Förbundet befinner sig i ett viktigt skede. Generalsekreteraren har nyligen lämnat sitt uppdrag och rekrytering pågår. Det innebär att vi söker en ordförande som kan kombinera stabilitet, tydlighet och struktur med förmågan att skapa goda förutsättningar för en ny GS att lyckas. Som styrelseordförande leder du styrelsens arbete och säkerställer att styrelsen arbetar strategiskt och med rätt fokus. Du är ett stöd och en coach till generalsekreteraren, utan att kliva in i operativ verksamhet. Du kommer även att vara inkluderad i ett antal projekt som redan är uppstartade, exempelvis verksamhetsmodeller, KPI-strukturer med mera.
Du är en viktig företrädare för förbundet, såväl nationellt som internationellt, och representerar organisationen i kontakter med internationella förbund, vid kongresser, tävlingar och strategiska möten. Uppdraget innebär att vara ett ansikte utåt och agera med trovärdighet, integritet och professionalism i internationella sammanhang. Du bidrar till ett klimat präglat av transparens, samarbete och förtroende.
Ditt uppdrag innebär att:
- Leda och strukturera styrelsens arbete
- Sätta strategisk riktning och säkerställa uppföljning
- Tydliggöra ansvarsfördelning mellan styrelse och kansli
- Vara stöd och coach till generalsekreteraren
- Hantera och förebygga konflikter mellan olika intressenter
- Företräda förbundet nationellt och internationellt
- Representera förbundet vid internationella möten, kongresser och större tävlingar
- Representera förbundet vid nationella möten, kongresser och större tävlingar
- Främja god samverkan med distrikt och föreningar
Vi söker dig som:
- Har dokumenterad erfarenhet av att leda styrelsearbete
- Har gedigen ledarerfarenhet från komplex organisation
- Har erfarenhet från idrottsrörelsen eller annan ideell verksamhet
- Har förmåga att representera organisationen i internationella sammanhang
- Är en trygg och professionell mötesledare
- Har hög integritet och förmåga att hålla gränsen mellan strategi och operativt arbete
- Är en stark relationsbyggare och kommunikativ ledare
- Har förmåga att stå stadigt även när opinioner svänger
Tidsåtgång och engagemang
Uppdraget är ett ideellt förtroendeuppdrag med betydande engagemang. Omfattning (ungefärlig):
- Styrelsemöten: ca 6–8 per år (heldag eller halvdag)
- Strategi- och planeringsdagar: 1–2 per år
- Löpande avstämningar med GS: ca 2–4 timmar per månad
- Förberedelser inför möten: ca 4–8 timmar per möte
- Distriktsdialoger och nationell representation: ca 5–10 tillfällen per år
- Internationell representation: ca 2–5 tillfällen per år (resor kan vara 2–4 dagar per tillfälle)
Resor
- Resor inom landet förekommer i samband med styrelsemöten, årsmöte, större tävlingar och distriktsdialoger
- Internationella resor förekommer i samband med kongresser, internationella tävlingar och möten inom det internationella förbundet
Total uppskattad tidsåtgång
Cirka 20–30 % av en heltidstjänst över året, med variation beroende på period (högre belastning vid strategiarbete, årsmöte, GS-rekrytering och internationella åtaganden).
Vi erbjuder
- Möjlighet att påverka förbundets långsiktiga utveckling
- Ett uppdrag med stort förtroende och strategisk betydelse
- Samarbete med engagerade förtroendevalda och medarbetare
- En central roll i att stärka samverkan mellan förbund, distrikt och föreningar – nationellt och internationellt
Välkommen med din intresseanmälan senast den 9 mars 2026. Maila din ansökan till desousamestre.m@me.com
Bild: Genrebild Foto: Linda Carlsson/SBTF
2026-02-26 | Förbundet, Information, SBTF100
Under åren 1936–1945 utvecklades svensk bordtennis i ett Sverige som befann sig både i idrottslig framgång och i världens skugga. Trots kriget, trots begränsningar i omvärlden och trots att internationella mästerskap ställdes in, fortsatte pingisen att gro i landets hallar. Det blev ett decennium där sportens själ befästes – i föreningslokaler, skolsalar och små idrottshallar där bord, nät och bollar blev symboler för både vardag och hopp.
Nationens spelarbas växer fram
Svenska Bordtennisförbundet, grundat 1926, hade redan under förbundets första tio år skapat en stadig grund av regler, tävlingsformer och seriespel. Detta decennium byggde vidare på den grunden. Föreningslivet växte och sporten spred sig över hela landet. Bordtennisen blev en naturlig del av det lokala föreningslivet, där unga och gamla samlades för tävlingar och träning i en tid av oro och instabilitet. Antalet föreningar växte under decenniet från under 100 till över 300, en tillväxt som skulle öka ännu brantare åren efter kriget.
En viktig milstolpe kom 1943, då Svenska Bordtennisförbundet valdes in i Riksidrottsförbundet och därigenom fick en plats i den svenska idrottens gemensamma familj. Det gav sporten ökad status och lade grunden för fortsatt expansion. SBTF-ordföranden mellan åren 1938-1945, Karl-Albert Rabén, skrev följande om detta i SBTF:s 50-årsjubileumsbok 1976.
– Målsättningen att bli godkänd som en auktoriserad sport inom Riksidrottsförbundets ram var viktig för den framtida utvecklingen. Våra stadgar skrevs om för att passa in i RF-sammanhang, såväl vad beträffar organisationsarbetet som tävlingsverksamheten. Vi gjorde väl inte upp någon 5-årsplan för strävan att vinna RF-anslutning, men faktum är att vid idrottsriksdagen 1943 hade vi kommit så långt att Svenska Bordtennisförbundets inträdesansökan blev godkänd utan större motstånd, berättade Karl-Albert Rabén 1976.
SM-tävlingarna – nationens pingishjärta
Trots världsläget spelades Svenska Mästerskapen i bordtennis varje år under hela perioden. Damklasserna fanns ännu inte – först 1946 skulle de införas – men herrarnas SM-turnering var en höjdpunkt i den nationella idrottskalendern.
Decenniet kom att präglas av några starka profiler. Mest lysande var Tage Flisberg, som 1936, 1938, 1940, 1941 och 1945 stod som svensk mästare. Vid första singelguldet var han endast 19 år gammal. Hans spelstil, säkerhet och taktiska mognad gjorde honom till en av svensk pingis första verkliga storstjärnor. Utöver honom satte spelare som Gustaf Johnsson, Arne Andersson och Sixten Forss sin prägel på epoken.
Samtidigt tränade en generation unga kvinnor i skymundan. De skulle inte få chansen att tävla i SM förrän efter kriget, men namn som Margyl Brandt och Lisa Lövdahl skulle snart visa att talangbanken var större än vad resultatlistorna visade.
Lagguldet förärades hela åtta av tio gånger under decenniet till Norrköpings BK Wirgo. Vid samtliga Norrköpingsguld bestod laget av Arne Andersson, Tage Flisberg och Sture Fyrberg. Därefter skulle Stockholmslaget AIK dominera herrarnas seriespel under ett par år.
Den internationella scenen slocknar – men bara tillfälligt
Internationellt var svensk pingis redan ett etablerat inslag. Sverige hade anslutit sig till International Table Tennis Federation 1926 och deltog aktivt i mästerskapen i Prag 1936, Baden 1937 och London 1938.
Men efter 1939 mörknade kartan. Under krigsåren 1940–1945 spelades inga världsmästerskap i bordtennis. Den globala idrottsrörelsen pausades, och sporten förlorade sina internationella mötesplatser.
Trots detta förblev sporten levande i Sverige. Här rullade seriespel, nationella tävlingar och föreningsverksamheter vidare. I en tid när mycket annat stod stilla blev pingisen en påminnelse om stabilitet – ett spel som fortsatte även när världen utanför skakade.
Ett decennium som lade grunden för framtiden
När freden kom 1945 stod svensk bordtennis starkare än före kriget. Det fanns ett växande föreningsliv, en stark tävlingskultur, etablerade nationella profiler och en organisation väl förankrad i den svenska idrottsrörelsen.
Detta decenniets gärning skulle snart bära frukt. På 1950-talet tog Sverige sina första stora internationella kliv, och under kommande decennier skulle landet etablera sig som en av världens ledande pingisnationer.
Men allt detta byggde på det som skapades i de små lokalerna under krigets år. Där bollen fortsatte studsa, oavsett vad som hände i världen runt omkring.
Bild: Elitserien 1939 Copyright: Alf Ljungkrantz
