2023-06-23 | Information, Tävling
Av hela 18 motioner inskickade till Förbundsmötet i Mölndal i april från distrikt, föreningar och individuella medlemmar berörde åtminstone 15 av dem direkt tävlings- och seriefrågor. Det säger något om hur viktiga just tävlings- och seriefrågor är för svensk bordtennis och för alla de som på något sätt deltar i svensk bordtennis.
SBTF har agerat därefter med sin omorganisering som beskrivits under begreppet SBTF 2.0. För första gången på väldigt länge kommer två tjänster att jobba riktat mot just tävlings- och serieområdet, och för första gången på väldigt länge kommer det därför finnas tid och energi att även jobba med modernisering och utveckling på detta område.
Utveckling tar ofta tid, och måste också få ta sin tid. Viktigt är att vara överens om frågorna vi ställer på området även om vi inte alla gånger behöver vara helt överens om svaren. Det är inte alltid lätta frågor med enkla svar, men så länge fokus ligger på att utvecklas och förändras tillsammans så går det ändå alltid att lita på avsikten och på att vägen är mödan värd.
Ändå finns ingen tid att förlora. Sju stora utvecklingsprojekt har dragits igång på tävlings- och serieområdet som ska resultera i en modernisering av det svenska tävlandet och seriespelet och i konkret förändring på flera håll. Flera råd och projektgrupper har tillsatts för detta syfte redan, och flera kommer tillsättas. Dessa sju utvecklingsområden, med sikte på 2024-25, är följande:
Ett modernt tävlingssystem
Dagens system med så kallade A-, B- och C-tävlingar speglar inte en verklighet i vilken cirka 90% av alla tävlingar är C-tävlingar och knappt någon är en A-tävling. Systemet behöver uppdateras att bättre spegla dagens tävlingar och tävlande.
Sweden Tour är nyckeln i en sådan uppdatering där en nivåindelning av Sweden Tour-tävlingar både kan gynna elit och bredd i svensk bordtennis, bättre vårda spelarnas pengar och hälsa, och ge alla spelare mer jämlika förutsättningar för sin pingis.
Alla våra SM-tävlingar behöver utvecklas utifrån moderna krav, förväntningar och förutsättningar både nationellt och internationellt. Våra SM ska fortsätta vara det finaste vi har, men ska de fortsätta vara det kan de inte fortsätta vara som de alltid har varit.
Regionalt är det helt nödvändigt att se över tävlingar som RM, DM och Top-12, och samspelet dem emellan. Synen på vad ett DM är för sorts tävling har förändrats över tiden, och det är troligtvis inte längre hållbart med två stora regionala former av tävlingar som både RM och Top-12.
Dessutom, lagom till att sillen är uppäten och grodorna har skuttat klart runt midsommarstången, så kommer SBTF återigen presentera Ligacupen, fast den här gången i ett betydligt bredare, mer folkligt och törs vi lova mer spännande format.
Ett modernt seriesystem
Pingisligan är på pappret svensk bordtennis allra största tillgång. På riktigt är det däremot en tillgång som svensk bordtennis aldrig lyckats göra något av. Detta måste förändras. Pingisligan, för damer och för herrar, måste utvecklas inte bara som liga utan också som produkt i dialog med dess köpare, organisationen runt den måste bli mer professionell, och dess strategi mer distinkt.
Det nationella seriesystemet i övrigt har sina många styrkor men brottas också med sina olika utmaningar. Enhetlighet i hur vi genomför vårt seriespel på alla nivåer kommer även i fortsättningen vara en stor fråga, med fokus på aspekter som spelarhälsa och tidsåtgång. Integriteten i seriesystemet, att motverka wo-matcher, matcher med halvfulla lag, storklubbsfördelar och så vidare, är även detta en fråga av största vikt.
Ett modernt tävlingsledningssystem
Den som någon gång arrangerat en svensk pingistävling behöver inte närmare upplysas om behovet av att modernisera tävlingsledningssystemet. Dagens system är på flera sätt en produkt från en annan tid som finns kvar mest för att ingen riktigt har orkat ta fram något bättre.
Ett modernt tävlingsledningssystem, helt molnbaserat, med samma grundfunktioner men mängder med nya och mer flexibla funktioner, kan inte bara göra livet betydligt lättare och förmodligen billigare för mängder av svenska pingisklubbar, utan också i ett svep reducera behovet av administration i svensk bordtennis till noll och intet.
Det är också viktigt att svensk bordtennis själva äger och kontrollerar ett sådant system. Och med ett sådant system i grunden är det egentligen bara fantasin som sätter gränser för vilka möjligheter detta ger upphov till för spelare, ledare, tränare, klubbar och förbund. Ett sådant system är också under produktion.
Ett modernt rankingsystem
Datarankingen infördes för dryga tiotalet år sedan och är ett system med sina fördelar och förtjänster, men även med sina alltmer tydliga problem som ökad rankinghets, minskade incitament för tävlande och poänginflation i systemet.
Ett modernt rankingsystem måste uppfylla flera syften för svensk bordtennis. Att värdera spelstyrka javisst, men även uppmuntra tävlande och belöna utveckling och tävlingskompetens framför resultat i enskilda matcher. En utredning är tillsatt att fram till årsskiftet diskutera och presentera ett förslag till ett modernt rankingsystem.
Ett modernt regelsystem
Regler är inte för alla, men regler påverkar ändå oss alla. Regelverket i svensk bordtennis är snårigt, många gånger otydligt och otillgängligt även för vana regelläsare. Inte bara är reglerna i sig ofta otydliga utan lika otydligt är kanske vilka frågor som beslutas var och av vilka. Detta försvårar både förändring och förankring.
Ett modernt regelsystem måste först och främst vara tydligt och tillgängligt, och göra helt klart vilka frågor som beslutas på vilka nivåer i en modern och effektiv organisation. Det måste vara helt tydligt hur frågor från föreningar och medlemmar hanteras inom ett sådant system, liksom hur beslut i detta system kommuniceras vidare.
Ett modernt ekosystem
Ekosystemet är det system av olika arter som finns inom ett visst avgränsat område. Ett annat ord för arter skulle kunna vara målgrupper, och nya målgrupper är något det pratas mycket om i svensk bordtennis och svensk idrott i största allmänhet.
Skolan är en målgrupp vi lite glömt bort och tappat de sista tio åren, Bästa 4:an hade sina problem men också sina positiva värden. Motionärer i alla åldrar och unga vuxna är en målgrupp vi behöver bli mycket bättre på att välkomna i svensk bordtennis. Företag och arbetsplatser är en annan målgrupp vi definitivt kan utveckla.
Vad SBTF kan göra här är att utveckla verktyg som distrikt och klubbar kan ta vidare och utveckla lokalt. Klasskampen är ett verktyg för skolan som plockar det som var bra med Bästa 4:an utan att släpa med sig dess problem. Matchboll är ett lokalt seriespel för motionärer och unga vuxna med hög potential. Företagspingis borde kunna vara lika naturligt som t ex företagsgolf.
Alla dessa verktyg kommer presenteras mer i detalj under året.
Ett modernt medlemssystem
Det moderna medlemskapet är ett uttryck som fått alltmer fotfäste i svensk bordtennis. Världen och samhället förändras, och därmed behöver även svensk bordtennis förändras. Människor konsumerar idrott och bordtennis på ett annat sätt än förut, och då måste vi också börja producera bordtennis på ett annat sätt än så som vi alltid har gjort.
Att träna och tävla i pingis måste bli mycket mer tillgängligt än vad det är idag. Det innebär att hitta nya och mer moderna former för medlemskap och licensiering som inte finns i vårt system idag. 48-timmarslicensen är ett steg i den riktningen. Andra steg kan vara licenser riktade mer mot specifika målgrupper än mot åldrar och geografisk hemvist.
Det är inte minst viktigt för svensk bordtennis utveckling och framtid att vi får en mycket bättre bild över hur många vi faktiskt är, och vet betydligt mycket mer om vilka vi egentligen är, som alla är en del av vår stora svenska pingisfamilj.
Glad midsommar!
2023-06-21 | PING PONG POWER, Start
För att få pågående Tjejfestivalen i Halmstad Arena att flyga riktigt ordentligt har damstrateg Maria Christoforaki tillsammans med ledarna kopplat på ett batteri av aktiviteter som ska vara roliga, spännande och lockande samt öppna upp för nya möten och skapa gemensamma minnen och historia.
De frivilliga sociala aktiviteterna som har anordnats under festivalen är bland annat:
Workshops för unga, med Moa Arvidsson och Tinna Nilsson som ledare, i en knökfull skybar. En av frågorna till tjejerna var: Varför spelar du pingis? ”För att få tävla och träffa nya kompisar” var de övervägande svaren.
Inspirationsföreläsning för vuxna, som Monica J Erlandsson och Marit Brodd Almgren höll i för 20-talet deltagare. Inspirationen gällde PING PONG POWER – vad är det? Vilka möjligheter finns i form av ekonomiskt stöd och vad kan man göra för att få skjuts framåt när det gäller utbildningar och rekrytering av ledare.
Dans i Halmstad Arena med FeetbyBeat som fick alla pingistjejer att dansa loss tillsammans med den hemlige gästen Malmoo, maskoten inför EM i Malmö i september.
Quiz i skybaren där ledarna Isabelle Nilsson och Fredrica Dufvenheim hade satt ihop kluriga frågor om allmänna pingis- och regelfrågor.
Dark Pingis – kanske det mest överraskande inslaget under Tjejfestivalen. Pingis i mörker med lila neonljus och effekter som syntes på bord, bollar, racketar och alla uppmärkta tjejer med band och målarfärg i olika lysande färger i ljudet av dunkande häftiga låtar. FeetbyBeat var tillbaka med dansen under tiden. Fullt ös.
Tjejfestivalen – något för alla
Vera från Sunnersta AIF och Keiko från Fältöverstens BTK är två av tjejerna på Tjejfestivalen. Vera hittar många nya kompisar och en av favoriterna på Quizkvällen blev kanske coachen Linnea Johansson, som spelar Pingisligan för Spårvägens BTK nästa säsong.
Keiko deltar på Tjejfestivalen tillsammans med sina fem klubbkompisar, alla är med. Keikos man Allan är chauffören för den som behöver hjälp med transport och annan service.
Båda har lika roligt på Tjejfestivalen!
Tjejfestivalen avslutas under onsdagen med gruppspel i singel och dubbel för olika nivåer.
Go girls!
Foto: Linda Carlsson
2023-06-20 | PING PONG POWER, Start
Den första Tjejfestivalen har startat i Halmstad med massor av pingisaktiviteter i Halmstad Arena och mat och boende på Profil Hotels Halmstad Plaza. Etthundra tjejer vällde in på hotellet under söndagseftermiddagen där damstrateg Maria Christororaki tog emot via Instagraminlägg.
Maria hade delegerat det fysiska välkomnandet och registreringen till knappt tiotalet ledare som försåg alla deltagare med information och goodiebag med bland annat t-shirt och armband. I samband med middagen hälsade Maria alla välkomna till tjejfestivalen. Tjejerna är indelade i tre pingisgrupper, som totalt leds av knappt 20-talet ledare. Engagemang, mod, inspiration och massor av pingiskompetens finns varje dag i Halmstad Arena, som med hela 51 bord uppställda erbjuder det bästa till deltagarna.
Med både förbundschef Thomas Buza och damstrateg Maria Christoforaki på plats på golvet på måndagsmorgonen, som båda uttrycker starka känslor för att se den samlade kraften i festivalens alla deltagare, är det ett mäktigt fenomen som vi nu får uppleva i Halmstad.
Vad händer mer på en Tjejfestival i bordtennis? Vi återkommer med mer nedslag under veckan.
Foto: Linda Carlsson
2023-06-14 | Information
Svenska Bordtennisförbundets enda officiella instagramkonto @pingislandslagen byter namn till @svenskbordtennis. Syftet är att både namnet och innehållet på ett tydligare sätt ska återspegla hela vår verksamhet inom bordtennisfamiljen, och därmed bli mer tillgängligt för fler.
Inom SBTF:s pågående kanalstrategi- och kommunikationsstrategiska arbete strävar vi medvetet efter att hålla våra aktiva kanaler till en mer sammanhållen mängd. Bland annat kunde vi i samband med nya hemsidans lansering vid årsskiftet 2022–2023 se att vi skalat bort flera separata hemsidor, som exempelvis pingisligan.se och pingpongpower.se. Idag utgår all information från en och samma webbplats.
När instagramkontot @pingislandslagen startades i augusti 2015 låg fokus främst på att synliggöra och marknadsföra våra landslag och dess spelare. I en tid då de digitala vägvalen såg något annorlunda ut, var detta ett medvetet strategiskt val för att bättre synliggöra våra landslagsprofiler och deras vardag, samt kunna få en inblick ”behind the scenes”.
I takt med att både det digitala landskapet har förändrats och det externa intresset har ökat, har vi sett behovet att av kunna använda en sammanhållande kanal för all vår kommunikation på instagram. Därför har vi valt att ändra kanalens namn till @svenskbordtennis.
Vår förhoppning och strävan är att kanalen ska ge ett mer samlat intryck om hela bordtennisverksamheten, och alla de intressanta aktiviteter som händer och storys som skapas ska kunna synliggöras för fler.
Välkommen till SBTF:s uppdaterade instagramkanal! – @svenskbordtennis
2023-05-19 | Information, Tävling
Svensk bordtennis står inför en oviss framtid, men just därför också inför en mycket spännande framtid. En framtid där gamla frågor letar nya svar men där samtidigt nya frågor många gånger finner gamla svar. Vad vi vet är egentligen bara att om vi ska finna rätt svar för svensk bordtennis behöver vi först ställa rätt frågor.
Tävlandet i svensk bordtennis är under förändring. Gamla målgrupper tävlar inte alls på samma sätt som de gjorde förr i tiden utan väljer och prioriterar annorlunda. Nya målgrupper letar sina platser i det svenska tävlandet men lyckas kanske inte alla gånger. Vi gör vad vi är bra på brukar det ibland sägas. Ett annat sätt att säga är att vi gör vad vi känner till.
Att välja, eller att välja bort, är vi kanske inte alltid så bra på. Kännetecknande för den klassiska svenska tävlingen i bordtennis är en slags vilja att vara allt för alla. Man försöker helt enkelt vara så bred som bara möjligt. För detta finns även ekonomiska motiv, ett viktigt syfte med tävlingen för många föreningar är att dra in intäkter.
Generellt ser vi samtidigt vikande deltagarsiffror i just denna klassiska typ av svenska pingistävlingar och ekonomin i dem blir allt tuffare. Nya och mer nischade tävlingsformer tilltalar allt fler på gamla tävlingsformers bekostnad. Mer riktade tävlingar som nybörjartävlingar, veterantävlingar, lagtävlingar etc blir snabbt väldigt populära.
Det moderna tävlandet, som vi skulle kunna sammanfatta dessa nya tävlingsformer, försöker alltså vara väldigt mycket för några. Jämfört med det mer traditionella tävlandet som i sina försök att vara allt för alla i allt högre utsträckning blir allt mindre för allt färre. Vilken slutsats tar vi då med oss av detta?
Jo, att vi med vårt tävlande behöver bli bättre på att välja, på att rikta oss, på att fundera på vilka vi faktiskt riktar oss till med våra tävlingar. Att det faktiskt inte på något sätt är fel att säga att detta är en tävling för tjejer, eller för nybörjare, för veteraner, för paraspelare, en lagtävling och så vidare.
Även SBTF har haft lite svårt med väljandet i sina olika tävlingar genom åren.
SM försöker vi göra både som exklusiv elittävling och som inklusiv breddtävling. DM är på samma gång ett SM-kvalificerande mästerskap och en lokal breddtävling. Pingisligan vill vi gärna se som särart utåt men som likart inåt. Vi vill samtidigt ta vårt nationella seriespel seriöst men heller inte alltför seriöst. Med många fler exempel.
Vi slits mellan olika ideal. Ett enkelt sätt att uttrycka dessa ideal är med den välkända dualismen bredd och elit. Några vill mer elit och springer för fullt i en riktning, andra vill istället bredd och rycker och drar i den andra riktningen, och fast någonstans i mitten sitter våra tävlingar och många gånger spretar åt alla håll.
Våra tävlingar försöker vara både elit och bredd, och blir därför alltför ofta varken eller. Vad vi i allt högre grad behöver göra är att för varje enskild tävling välja om dess inriktning är elit eller bredd och agera därefter. Vi ska självfallet fortfarande ha tävlingar både för elit och för bredd, men varenda eller egentligen ingen tävling behöver vara till för både elit och bredd.
Vilka frågor ställer då detta om SBTF:s framtida tävlande? Rätt många frågor faktiskt, men här är de kanske största och viktigaste:
- Hur ska Pingisligan organiseras och presenteras för att verkligen kunna bli den stora tillgång för svensk bordtennis den kan vara?
- Hur ska vårt nationella seriespel i högre utsträckning kunna bevara viktiga värden som integritet, hållbarhet och attraktivitet?
- Hur ska SM kunna fortsätta vara ett svenskt mästerskap i dess riktiga mening där de bästa spelar och den bästa av de bästa utses?
- Hur ska Sweden Tour utvecklas för att värna både kvalitet och rättvisa med sina tävlingar utan att äta upp utrymmet för alla andra tävlingar?
- Hur ska våra regionala tävlingar som RM och Top-12 organiseras i framtiden för att återfå sin gamla status?
- Hur ska DM hitta sin ställning antingen som SM-kvalificerande mästerskap eller som mer lokalt orienterade breddtävlingar?
- Hur ska rankingsystemet utvecklas för att kunna fylla viktiga funktioner för svensk bordtennis som urvalsmekanism, uppmuntran till tävlande etc?
- Hur ska svenska tävlingar och serier bättre anpassas för att bli mer välkomnande för tjejer, för motionärer och för nya målgrupper generellt?
Räkna med att höra mycket om just dessa frågor under den närmaste framtiden, oavsett om det är i enskilda samtal, möten på distriktsnivå eller på regional nivå, seminarier som SBTF bjuder in till, i mer formella sammanhang och så vidare. Det är viktiga frågor utan några självklara svar. Men besvara dem måste vi.
Svenskt pingistävlande ser ut idag på ungefär samma sätt som det har sett ut under de senaste 100 åren. Vi måste börja bestämma oss för hur vi vill att det svenska pingistävlandet ska se ut under de nästa 100 åren.
Inspirerade den här texten till nya idéer, väckte den gamla tankar till liv igen, eller gav den ord till något ni alltid eller plötsligt vill säga oss om oss, om svensk pingis och om vårt tävlande, låt oss veta genom att fylla i detta enkla formulär eller hör av er på alla andra sätt.
Kontakt
Peter Hyllman, Tävlings- och serieansvarig, peterh@sbtf.se
Foto: SBTF
