Av hela 18 motioner inskickade till Förbundsmötet i Mölndal i april från distrikt, föreningar och individuella medlemmar berörde åtminstone 15 av dem direkt tävlings- och seriefrågor. Det säger något om hur viktiga just tävlings- och seriefrågor är för svensk bordtennis och för alla de som på något sätt deltar i svensk bordtennis.
SBTF har agerat därefter med sin omorganisering som beskrivits under begreppet SBTF 2.0. För första gången på väldigt länge kommer två tjänster att jobba riktat mot just tävlings- och serieområdet, och för första gången på väldigt länge kommer det därför finnas tid och energi att även jobba med modernisering och utveckling på detta område.
Utveckling tar ofta tid, och måste också få ta sin tid. Viktigt är att vara överens om frågorna vi ställer på området även om vi inte alla gånger behöver vara helt överens om svaren. Det är inte alltid lätta frågor med enkla svar, men så länge fokus ligger på att utvecklas och förändras tillsammans så går det ändå alltid att lita på avsikten och på att vägen är mödan värd.
Ändå finns ingen tid att förlora. Sju stora utvecklingsprojekt har dragits igång på tävlings- och serieområdet som ska resultera i en modernisering av det svenska tävlandet och seriespelet och i konkret förändring på flera håll. Flera råd och projektgrupper har tillsatts för detta syfte redan, och flera kommer tillsättas. Dessa sju utvecklingsområden, med sikte på 2024-25, är följande:
Ett modernt tävlingssystem
Dagens system med så kallade A-, B- och C-tävlingar speglar inte en verklighet i vilken cirka 90% av alla tävlingar är C-tävlingar och knappt någon är en A-tävling. Systemet behöver uppdateras att bättre spegla dagens tävlingar och tävlande.
Sweden Tour är nyckeln i en sådan uppdatering där en nivåindelning av Sweden Tour-tävlingar både kan gynna elit och bredd i svensk bordtennis, bättre vårda spelarnas pengar och hälsa, och ge alla spelare mer jämlika förutsättningar för sin pingis.
Alla våra SM-tävlingar behöver utvecklas utifrån moderna krav, förväntningar och förutsättningar både nationellt och internationellt. Våra SM ska fortsätta vara det finaste vi har, men ska de fortsätta vara det kan de inte fortsätta vara som de alltid har varit.
Regionalt är det helt nödvändigt att se över tävlingar som RM, DM och Top-12, och samspelet dem emellan. Synen på vad ett DM är för sorts tävling har förändrats över tiden, och det är troligtvis inte längre hållbart med två stora regionala former av tävlingar som både RM och Top-12.
Dessutom, lagom till att sillen är uppäten och grodorna har skuttat klart runt midsommarstången, så kommer SBTF återigen presentera Ligacupen, fast den här gången i ett betydligt bredare, mer folkligt och törs vi lova mer spännande format.
Ett modernt seriesystem
Pingisligan är på pappret svensk bordtennis allra största tillgång. På riktigt är det däremot en tillgång som svensk bordtennis aldrig lyckats göra något av. Detta måste förändras. Pingisligan, för damer och för herrar, måste utvecklas inte bara som liga utan också som produkt i dialog med dess köpare, organisationen runt den måste bli mer professionell, och dess strategi mer distinkt.
Det nationella seriesystemet i övrigt har sina många styrkor men brottas också med sina olika utmaningar. Enhetlighet i hur vi genomför vårt seriespel på alla nivåer kommer även i fortsättningen vara en stor fråga, med fokus på aspekter som spelarhälsa och tidsåtgång. Integriteten i seriesystemet, att motverka wo-matcher, matcher med halvfulla lag, storklubbsfördelar och så vidare, är även detta en fråga av största vikt.
Ett modernt tävlingsledningssystem
Den som någon gång arrangerat en svensk pingistävling behöver inte närmare upplysas om behovet av att modernisera tävlingsledningssystemet. Dagens system är på flera sätt en produkt från en annan tid som finns kvar mest för att ingen riktigt har orkat ta fram något bättre.
Ett modernt tävlingsledningssystem, helt molnbaserat, med samma grundfunktioner men mängder med nya och mer flexibla funktioner, kan inte bara göra livet betydligt lättare och förmodligen billigare för mängder av svenska pingisklubbar, utan också i ett svep reducera behovet av administration i svensk bordtennis till noll och intet.
Det är också viktigt att svensk bordtennis själva äger och kontrollerar ett sådant system. Och med ett sådant system i grunden är det egentligen bara fantasin som sätter gränser för vilka möjligheter detta ger upphov till för spelare, ledare, tränare, klubbar och förbund. Ett sådant system är också under produktion.
Ett modernt rankingsystem
Datarankingen infördes för dryga tiotalet år sedan och är ett system med sina fördelar och förtjänster, men även med sina alltmer tydliga problem som ökad rankinghets, minskade incitament för tävlande och poänginflation i systemet.
Ett modernt rankingsystem måste uppfylla flera syften för svensk bordtennis. Att värdera spelstyrka javisst, men även uppmuntra tävlande och belöna utveckling och tävlingskompetens framför resultat i enskilda matcher. En utredning är tillsatt att fram till årsskiftet diskutera och presentera ett förslag till ett modernt rankingsystem.
Ett modernt regelsystem
Regler är inte för alla, men regler påverkar ändå oss alla. Regelverket i svensk bordtennis är snårigt, många gånger otydligt och otillgängligt även för vana regelläsare. Inte bara är reglerna i sig ofta otydliga utan lika otydligt är kanske vilka frågor som beslutas var och av vilka. Detta försvårar både förändring och förankring.
Ett modernt regelsystem måste först och främst vara tydligt och tillgängligt, och göra helt klart vilka frågor som beslutas på vilka nivåer i en modern och effektiv organisation. Det måste vara helt tydligt hur frågor från föreningar och medlemmar hanteras inom ett sådant system, liksom hur beslut i detta system kommuniceras vidare.
Ett modernt ekosystem
Ekosystemet är det system av olika arter som finns inom ett visst avgränsat område. Ett annat ord för arter skulle kunna vara målgrupper, och nya målgrupper är något det pratas mycket om i svensk bordtennis och svensk idrott i största allmänhet.
Skolan är en målgrupp vi lite glömt bort och tappat de sista tio åren, Bästa 4:an hade sina problem men också sina positiva värden. Motionärer i alla åldrar och unga vuxna är en målgrupp vi behöver bli mycket bättre på att välkomna i svensk bordtennis. Företag och arbetsplatser är en annan målgrupp vi definitivt kan utveckla.
Vad SBTF kan göra här är att utveckla verktyg som distrikt och klubbar kan ta vidare och utveckla lokalt. Klasskampen är ett verktyg för skolan som plockar det som var bra med Bästa 4:an utan att släpa med sig dess problem. Matchboll är ett lokalt seriespel för motionärer och unga vuxna med hög potential. Företagspingis borde kunna vara lika naturligt som t ex företagsgolf.
Alla dessa verktyg kommer presenteras mer i detalj under året.
Ett modernt medlemssystem
Det moderna medlemskapet är ett uttryck som fått alltmer fotfäste i svensk bordtennis. Världen och samhället förändras, och därmed behöver även svensk bordtennis förändras. Människor konsumerar idrott och bordtennis på ett annat sätt än förut, och då måste vi också börja producera bordtennis på ett annat sätt än så som vi alltid har gjort.
Att träna och tävla i pingis måste bli mycket mer tillgängligt än vad det är idag. Det innebär att hitta nya och mer moderna former för medlemskap och licensiering som inte finns i vårt system idag. 48-timmarslicensen är ett steg i den riktningen. Andra steg kan vara licenser riktade mer mot specifika målgrupper än mot åldrar och geografisk hemvist.
Det är inte minst viktigt för svensk bordtennis utveckling och framtid att vi får en mycket bättre bild över hur många vi faktiskt är, och vet betydligt mycket mer om vilka vi egentligen är, som alla är en del av vår stora svenska pingisfamilj.
Glad midsommar!