Leah Tulefält, Joel Isaksson, IK Sirius BTK samt Esther Wärenfeldt och Frank Josefsson. Så heter de första SM-guldmedaljörerna någonsin på Mini-SM som avgjordes helgen den 21-23 mars i ett soldränkt Karlskrona, med Lyckeby BTK som lokal arrangör. Mini-SM bjöd på mängder med matcher och massor av smittande pingisglädje.
79 pojkar, 46 flickor, 30 lag och 37 dubbelpar anmälde sig till premiärupplagan av Mini-SM 2025 i Karlskrona. Fler än vad till och med optimistiska förhandsgissningar hade räknat med inför tävlingen. Rejält liv i luckan med andra ord när Brinova Arena, vackert placerat alldeles intill det solglittrande vattnet, fylldes av en massa barn med ledare och föräldrar.
Mini-SM inleddes med full fart från start. Fredagen såg lagspelet genomföras i form av Mixed 12 lag. Lagen, bestående av en flicka och en pojke, hade att kämpa sig genom tre olika steg av lagspel, vilket självklart innebar både många matcher och en mycket lång dag. En utmaning inte bara för spelarna utan även för tävlingsledningen, men en utmaning som gjordes möjlig tack vare SBTF:s nya tävlingsledningssystem, TAS.
När röken väl skingrades runt 21 på kvällen var det IK Sirius BTK som stod där som Mini-SM:s första guldmedaljörer genom alla tider. I en rafflande final lyckades Esther Wärenfeldt och Frank Josefsson till slut besegra Spårvägens BTK: 1 med Leah Tulefält tillsammans med Svante Sänd Silfverhjelm. 2-1 till IK Sirius BTK och helgens första guld till Frank och Esther.
Det andra guldet bärgades nästan exakt ett dygn senare. Frank Josefsson och Esther Wärenfeldt vann då även guldet i Mixed 12 dubbel, detta efter att ha gått genom hela turneringen utan att förlora ett enda set. Otroligt imponerande självfallet, och Frank och Esther visade hur viktigt och värdefullt det är att kunna spela och samarbeta i bordtennis.
Solskenshistorien i mixed dubbeln var annars kanske KFUM Stocksund IA som tog sig hela vägen till final, detta efter några dramatiska segrar längs vägen. Enya Stenflo och Louis Almstok förvånade fler än bara sig själva med sin framgång. Parets coach lovade inför tävlingen att om det blev medalj så skulle han ta ett bad i Karlskronas 13-gradiga havsvatten.
Ett löfte han alltså fick ångra, helt säkert utan att faktiskt ångra det för en sekund.
Söndagen ägnades åt singelspelet, A- och B-slutspel för både pojkar och flickor. Detta sedan gruppspelen gjorts klara under lördagen. Mängder med rafflande matcher stod på menyn innan semifinalisterna utkristalliserade sig i form av Leah Tulefält, Esther Wärenfeldt, Saga Blanck från Svanesunds GIF och Freja Ljungberg från Umeå BTK i Flickor 12. I Pojkar 12 såg vi Joel Isaksson från Vetlanda BTK möta Linus Lindahl från Dänningelanda BTK och Zac Zeinilagic Hallén från Trelleborgs BTK möta IFK Lidingö BTK:s Filip Arosell.
Joel Isaksson imponerade stort under hela singelklassen och visade sig både i semifinalen och därefter i finalen mot Zac Zeinilagic Hallén spela på en egen lite högre nivå med en offensiv präglad av både tuffhet och smarthet. Joel tog hela tiden initiativet, behöll alltid initiativet och detta gav honom guldmedaljen.
Lika övertygande var Spårvägen BTK:s Leah Tulefält i Flickor 12. Det var inte många set som släpptes på vägen till hennes guldmedalj i Flickor 12. Främsta utmanaren kom kanske som sig bör i finalen i form av Esther Wärenfeldt som ändå knep ett set. Men inget kunde stoppa Leah Tulefält under detta Mini-SM.
Mini-SM gäller dock mer än bara medaljer. Laganda, kamratskap och jämställdhet är viktiga värderingar detta nya mästerskap vill ge uttryck för, inte minst det viktiga och det värdefulla med att både pojkar och flickor ges likvärdigt utrymme liksom chansen att spela tillsammans med varandra. Detta uppnåddes under detta allra första Mini-SM och det är viktigt att det fortsätter vara tävlingens grundläggande syfte.
Mini-SM ska på samma gång vara ett mästerskap som det ska vara en tävling tillgänglig och välkomnande för alla spelare, det vill säga rimmandes med svensk bordtennis värdegrund. På så sätt är Mini-SM ett gott exempel på en konstruktiv kompromiss och på idén att det ena väldigt sällan måste stå i motsats till det andra.
Vad Mini-SM också mycket tydligt visade var hela det fantastiska flödet av pingisföreningar, stora som små, som utgör den svenska bordtennisens själva hjärta. Andra SM-tävlingar domineras i hög grad av så kallade elitmiljöer och centra, men så icke Mini-SM.
Alla kom till Mini-SM glada, lyckliga och förväntansfulla. Det är ingen överdrift att säga att alla också lämnade Mini-SM glada, lyckliga och med alla förväntningar infriade. Därmed ser vi självfallet fram emot Mini-SM 2026. Vilka föreningar vill arrangera Mini-SM nästa år och kommande år?
Fullt ös i Brinova Arena. Foto: Ebba Andersson
Toppbild: Prispallen I Mixed 12 dubbel. Foto: Ebba Andersson