36 olika serier, 279 olika lag från Haparanda SKT i norr till IF Ale i söder, runt 150 aktiva spelare i våra sju nationella damserier och dryga tusentalet aktiva spelare i någon av de 29 nationella herrserier som startade under helgen spelade sammanlagt närmare 300 lagmatcher för damer och för herrar. Pulsådern i svensk pingis är tveklöst seriespelet!
För första gången var det så att samtliga nationella serier startade under en och samma helg i slutet av september. Undantaget Pingisligan by STIGA herr som tjuvstartade under tisdagen. Den första seriespelshelgen blev alltså en riktig pingisfest över stora delar av Sverige, precis så som tanken också var med beslutet om en öppnande seriehelg.
Den första seriehelgen tog även det nationella seriespelet till flera helt nya ställen på den svenska pingiskartan. I lilla Färila exempelvis, mitt inne i Hälsingland i höjd med Hudiksvall, samlades åtta lag för spel i Division 2 NSN. Färila BTK visade tveklöst att även mindre klubbar i mindre samhällen kan arrangera väldigt bra, trevliga och trivsamma sammandrag.
Söderut nere i Täby, strax norr om Stockholm, spelades under lördagen och söndagen ett halvt sammandrag i den norra damtvåan. Mysigt är kanske ett bra ord för både spelet och stämningen liksom hallen när IFK Täby B tillsammans med Spårvägens BTK D, Söderhamns UIF, Ås IF och Djurgårdens IF BTF kämpade om poängen. IFK Täby och Annie Blomquist visade att vill man så går det med sammandragen, också i ett hallmässigt trångt Stockholm.
Totalt spelades det nationell seriepingis på 49 olika platser runtom i Sverige den här helgen. Någon större tävlingsform än det nationella seriespelet har vi alltså inte i svensk pingis och heller ingen tävlingsform med bättre förutsättningar att sprida och visa upp pingisen för så många. Det visar både på hur alla klubbar och spelare är delaktiga i vårt nationella seriespel, och varför det är så viktigt att vi alla hjälps åt att axla ansvaret för vårt nationella seriespel.