That’s a wrap 2025!
En välkänd streamingtjänst slår på stora trumman kring vad vi mest lyssnat på under 2025 – den så kallade ”Wrapped 2025”-listan. Resultatet ligger till grund för en drömsk framtidsspaning i kåseriform, med ett stänk av jul, signerad förbundschef Thomas Buza.
Under de senaste åren har ovan nämnda wrap-lista för egen del inte varit något att stoltsera med, snarare tvärtom. Det har varit en salig blandning av smurfhits, diverse Melodifestivalalster och en massa annat med den gemensamma nämnaren att det verkligen inte är något att skriva hem om. Än mindre att dela offentligt – huvaligen – vilket streamingtjänsten i fråga gärna uppmanar till. Jag skyller helt utan att skämmas, såklart, på mina avkommor, eftersom vi under lång tid haft ett så kallat familjekonto. Vid diskussioner om musiksmak upplyser jag dem både glatt och ödmjukt om att min musiksmak självfallet är bäst och den enda rätta, samt att de någon gång i framtiden också kommer att förstå detta faktum. Det brukar landa sådär, och jag inser förfärat att vi tyvärr har en mycket lång väg att vandra innan vi är där.
2025 års sammanfattning blev därför en glad överraskning, och resultatet beror helt och hållet på att jag äntligen blivit färdig med att skapa individuella användarprofiler/konton på tjänsten. Ohotad etta och tvåa var Antonio Vivaldis De fyra årstiderna samt Jan Johanssons Jazz på svenska. Vivaldi tonsatte årstiderna 1725 (!) och än i dag är det ett av världens mest populära klassiska verk. Jan Johansson spelade in sitt mästerverk i klassiska Europafilms studio i Sundbyberg 1962, där de enda instrumenten som medverkade var en flygel (Johansson) och en kontrabas. Den senare hanterades av Georg Riedel, för många känd som kompositör till musiken i Astrid Lindgrens filmer och tv-serier (Pippi Långstrump, ni vet). Skivan gavs sedermera ut 1964.
Ettan och tvåan på min wrap-lista har det gemensamt att de, förutom att i mitt tycke vara makalöst bra, inte innehåller en enda not eller ton för mycket. Perfektion, helt enkelt.
Under 2025 har jag också, under mina många och långa promenader, främst ägnat mig åt ytterligare två saker. Det ena är att terrorisera kollegor och bekanta i telefon, det andra att lyssna på poddar. Jag försöker vara selektiv och bara lyssna på sådant jag verkligen lär mig något av. Överlägsen etta på den listan är P3 Dystopia. Avsnitten har handlat om allt från ”Elsystemets kollaps” och ”Inflation: När pengar blir värdelösa” till det senaste avsnittet, ”Dead internet theory”. Namnet till trots, som kanske skapar en och annan domedagstanke, är podden helt briljant.
När eminenta kollegan på SBTF:s kommunikationsavdelning, Alexandra Rööse, hörde av sig och önskade en jultext – och dessutom bifogade förra årets text, som jag tydligen värkt ur mig sist det nalkades mot jul – gick det snabbt att konstatera två saker. Dels var texten, om jag nu själv får säga det, faktiskt inte så dum, vilket är en känsla jag sällan har kring mina alster. Det andra jag konstaterade var att skrivkrampen därmed var total. Föregående års jultext var inte bara lång utan även ganska heltäckande kring de delar jag normalt brukar raljera och orera om. Det kortet skulle således kännas, ja, nästan patetiskt att spela igen.
Vid en av ovan nämnda promenader fick jag dock en idé. I dialog med kollegor brukar jag ibland vara lite utmanande – och kanske provocerande? – allt för att skapa lite ”utanför boxen”-tänk och komma framåt. ”Om vi tar bort alla hinder, var hade du velat vara med detta projekt? Vad är ditt drömläge?” Syftet är helt enkelt att inte fastna i problem, utan att få drömma fritt för att sedan – förhoppningsvis – nå en bit på vägen mot det som var drömbilden. Vill du bygga pingishallar på månen står det dig fritt att drömma om det. När vi sedan kommer till det som hindrar dig kommer ofrånkomligen rymdraketen som ska ta dig dit att vara en utmaning. Bland annat.
Därför får detta kåseri bli en framtidsspaning i positiv anda och inte alls dystopisk. Inte vad vi inom svensk bordtennis har gjort. Inte vad vi ska göra. Utan där vi vill vara. Sedan skruvar vi till det en aning och vågar drömma stort. Värt att notera är också att texten kommer med ett förbehåll – en så kallad disclaimer. Den är både lång och kanske inte helt representativ för vad SBTF vill, ska och planerar för i framtiden. Spaningen får helt enkelt vara min egen. En viss lässtrategi kan därför vara på sin plats. En del till jul och en till nyår kanske är att rekommendera, med anledning av nämnda längd. Men nu kör vi – håll i hatten och spänn fast dig, för nu flyger vi mot månen. Och vi tar med oss musiken.
Har vi hittills i texten puttrat på med Jan Johansson och ”Visa från Utanmyra” samt ”Emigrantvisa”, så kan det nu vara dags att skruva upp tempot med Vivaldis ”Sommar – första satsen (Presto)”. För violinister är detta erkänt som den svåraste delen att framföra av Årstiderna, tillsammans med första satsen av ”Vinter”.
Arrangemangsmässigt har SBTF stått som värd för veteran-VM med rekordhöga 7 000 deltagare. Evenemanget blev en stor succé och har i veterankretsar utnämnts till det bästa mästerskapet någonsin. Detta har resulterat i en stark önskan från det europeiska förbundet att Sverige även ska lämna in ett bud för att få arrangera veteran-EM. Sedan tidigare har SBTF även framgångsrikt, och i hård konkurrens med flera andra länder, värvat hem lag-VM. Efter succén med Europe Grand Smash, som initierades 2025 i Sverige, har evenemanget etablerats som en årligen återkommande bordtennisfest som år efter år attraherar storpublik.
SBTF arrangerar evenemang i ett aktiebolag som ägs och kontrolleras av förbundet, där tydliga modeller framgångsrikt har utarbetats för hur vi arbetar med såväl förberedelser och budgivning som genomförande och uppföljning. Bolaget genererar årligen ett fint ekonomiskt tillskott till SBTF:s kärnverksamhet. Bordtennis är ett stående inslag i SVT. Även de nationella mästerskapen har stärkts och tilldrar sig stort intresse från såväl media som publik.
Landslagsverksamheten arbetar efter ett i hela bordtennissverige väl förankrat ramverk som styr exakt vilka vägval kring resurser och budget svensk bordtennis gör – från de tidiga ungdomslandslagsåren till olympisk och paralympisk medaljnivå. Ramverket är fast förankrat i alla delar av svensk bordtennis och har tagit avstamp i en noggrant framtagen omvärldsanalys. De svenska elitmiljöerna är tydligt definierade och utgör en central del i utvecklingen av landslagsspelarna. Ett visionsdokument med målsättningen medaljer vid de olympiska och paralympiska spelen 2032 är också ett av de instrument som styr verksamheten.
Sponsorer visar fortsatt stort intresse för att synas och associera sig med svensk bordtennis, inte enbart på elitsidan. Ett särskilt framgångsrikt säljkoncept är PING PONG POWER som associationsbärare för hälsa, glädje, välmående och social gemenskap. Ett flertal filantroper har anslutit sig till bordtennisen med riktade satsningar mot specifika landslagskategorier – ett fenomen som blir allt vanligare. Bordtennisen har fått sin ”Christer Gardell”, minus styrelserevolutionen.
Pingisligorna har tagit sjumilakliv i utvecklingen efter en framgångsrik satsning på att öka andelen inhemska spelare och närmar sig, efter flera års kräftgång, toppen av ligor i Europa. Detta märks inte minst genom att flera toppspelare från hela världen söker sig hit. Centrala partners visar också stort intresse för vårt nationella ligaskyltfönster.
World Table Tennis-touren har etablerat sig som en naturlig spelare på ”marknaden” – kalendern – som också har konsoliderats. Spelarna väljer nu antalet tävlingar att delta i på ett klokt och genomtänkt sätt, där både geografisk hållbarhet och egen träningsmängd är viktiga variabler.
Digitaliseringsvågen börjar stilla sig. Verksamheten – bordtennisfamiljen – absorberar och ser dagligen de fördelar som effektivisering och automatisering ger. All data samlas i ett CRM-system som via så kallade API:er kommunicerar med övriga delar av verksamheten på såväl distrikts- som föreningsnivå, vilket medför att mer eller mindre alla beslut som fattas är datadrivna. Allt större delar av verksamheten är nu också mätbara och direkt kopplade till gemensamt utformade mål och strategier.
Mer och mer statistik ackumuleras i tävlings- och seriesystemet och väcker stort intresse, tillsammans med det faktum att alla matcher, oavsett nivå, kan streamas inom svensk bordtennis. AI-hjälpmedel är en naturlig del i att utvärdera sina insatser och för att erhålla tips inför framtida matcher. Table tennis goes ChatGPT – på riktigt.
SBTF och distriktsförbunden har närmat sig varandra och arbetar tätt tillsammans efter en röd tråd, där syftet är att förutsättningarna ska vara likvärdiga för alla som vill utöva bordtennis, oavsett var i landet de befinner sig. Mycket av det administrativa arbetet ute i distrikten genomförs centralt av dedikerad personal.
PING PONG POWER har utvecklats och står på ett helt eget verksamhetsben med ett flertal landsomfattande aktiviteter, många av dem med tydlig koppling till nationella och internationella evenemang och mästerskap som en del av det viktiga legacyarbetet. Tack vare arbetet med PING PONG POWER ordineras nu också bordtennis på recept för bättre hälsa i stora delar av landet. Tjejfestivalen har gått på global export efter de senaste årens framgångar, och Idrottsklivet har blivit ett permanent inslag i SBTF:s verksamhet efter den kraftiga ökningen av antalet tillgängliga bordtennisbord – och sedermera utövare – i socioekonomiskt utsatta områden.
Svensk bordtennis utbildningar håller världsklass, och arbetet med digitalisering och datadrivna beslut, i kombination med det nära samarbetet mellan SBTF och distriktsförbunden, slår igenom på bred front – även inom utbildningsområdet. Arbetet med att skapa en heltäckande behovsmatris – hur många tränare/ledare, domare och tävlingsledare vi har på olika nivåer, och hur många vi behöver framöver – har varit helt avgörande för framgången. Kunskapen om kompetensnivå, geografisk fördelning, ålder och kön är mycket god. Tack vare starka marknadsföringsinsatser av den samlade utbildningsplattformen har antalet tränare/ledare, domare och tävlingsledare ökat markant. Utbildningarna har också benchmarkats i en omvärldsanalys för att säkerställa rätt nivå.
Om vi nu försöker lugna ned det hela en smula efter ett stormande sommarcrescendo av violiner och landa på jorden igen, skulle Jan Johanssons ”Polska från Medelpad” vara utmärkt för att ta texten i mål.
Alan Kay* sade en gång att ”the best way to create the future is to create it”, och det tycker jag att svensk bordtennis ska göra – tillsammans. Att drömma är inte förbjudet. Svensk bordtennis har, vill jag påstå, aldrig haft ett bättre läge att ta klivet till att bli ett av de stora förbunden. Detta tack vare en mängd faktorer: framgångar från våra helt fantastiska landslagsspelare, hårt ideellt arbete ute i föreningarna av alla makalösa eldsjälar, men också en stark tro på bordtennisens enorma kraft hos hela bordtennisfamiljen. Det kommer naturligtvis att krävas massor av arbete och resurser, men det är endast tillsammans vi kan lyckas.
Texten kan nu med fördel avslutas med Vivaldis ”Höst – tredje satsen”. Den skapar en känsla av lugn, harmoni och – ack så viktigt – glädje, trots att det är den fysiska årstid jag personligen direkt ogillar, kallt, blåsigt och mörkt.
Avslutningsvis vill jag, av hela mitt hjärta och på Svenska Bordtennisförbundets vägnar, tacka alla i hela bordtennisfamiljen för det enastående arbete ni gör och till sist önska er en synnerligen god jul och ett gott nytt år.
Thomas Buza
Förbundschef
Svenska Bordtennisförbundet
