2024-09-21 | Information, PING PONG POWER
Vill du, precis som Svenska Bordtennisförbundet, SBTF, möta upp den #pingisfeber som vi känner råder i landet? Vill du erbjuda skolbarn möjlighet att spela pingis i sin skolmiljö? Vill du förmedla ett pingisbord till skolan? Då finns chansen nu! SBTF har, tillsammans med STIGA Sports AB, tagit fram några riktigt fina pingispaket för att ta hand om skolbarnens pingisintresse.
Så mycket pingis på TV, som visades i samband med OS och Paralympics, det var det länge sen vi alla kunde njuta av i Sverige. Vi är många nu som kan vittna om att det råder ”pingisfeber” runt om i Sverige, helt galet faktiskt! För att på bästa sätt stötta skolorna till rörelseglädje bland barn och ungdomar har bordtennisföreningar i Sverige nu fantastiska möjligheter att ansöka om projektstöd.
För enkelhetens skull har SBTF satt ihop ”paket” som alla innehåller ett pingisbord, ryggsäck med portabelt nät, både inom- och utomhusracketar och bollar samt ledararvode. Det som skiljer är storleken och karaktären på bordet; det finns paket med inomhusbord, stationära utomhusbord och midi-bord, alla med titeln #pingisfeber i inledningen. Paketen är värda mellan 16 – 32 000 kr.
Föreningen söker projektmedel i Idrottsapplikationen IdrottOnline – det är samma applikation som föreningen använder för att söka LOK-stöd. Du kan också ta hjälp av din konsulent på RF/SISU-distriktet.
Sök nu, ansökningstiden är öppen till 31 oktober 2024. Vi kommer att göra första avstämnings- och beslutsutskicket efter 14 oktober. Finns det därefter paket kvar att söka kommer vi att göra en sista avstämning och beslutsrunda direkt efter 31 oktober.
Behöver du prata, stämma av eller bolla idéer med någon av oss på PING PONG POWER-teamet går det utmärkt att kontakta någon av oss. Vi finns till för dig!
Varmt välkommen med föreningens ansökan. Sista ansökningsdag är 31 oktober, observera dock första avstämnings- och beslutstidpunkt efter 14 oktober.
PS: Svenska Bordtennisförbundet har också tagit fram ytterligare ett antal ryggsäckar som vi ska leverera direkt till skolor. Även här vill vi på olika sätt hjälpa till så att samverkan med en bordtennisförening i närheten blir verklighet.
Skolor anmäler sitt intresse av ryggsäckar här
Kontaktuppgifter PING PONG POWER:
Roger Johansson, roger@sbtf.se, tel: 070-453 46 40
Marit Brodd Almgren, marit@sbtf.se, tel: 073-749 08 11
2024-09-13 | Domare
Mitt i pågående #pingisfeber vill vi berätta om Einar Sahle från Örgryte, som var en av 16 finaldomare vid Ungdoms-EM i Baltiska hallen i Malmö i mitten av juli. Einar går för att nå nästa steg i sin domarkarriär, Blue Badge.
Hösten 2022 genomförde och klarade Einar det internationella domarprovet, som görs på engelska. Han nådde då den första nivån som internationell domare; White Badge. Därefter har han dömt många internationella tävlingar i Sverige och utomlands: WTT Youth Contender i Helsingborg, SOC/WTT Feeder i Stockholm och nu senast Ungdoms-EM i Malmö.
Einar Sahle tillsammans med Emily Knutsson och Samuel Olsson. Foto: Marit Brodd Almgren
Einar har tillsammans med tre andra svenska unga domare; Emily Knutsson, Samuel Olsson och Fredrica Dufvenheim varit med i ett europeiskt projekt; Young Umpire Project, lett av finske utbildaren och utvärderaren Asko Räsinen. Projektet har pågått i ett år och inneburit några videoträffar, ett mentorsprogram samt dömning och feedback vid en WTT Youth Contender-tävling i Wladyslawowo i Polen. Just där och då insåg Einar vilket härligt sammanhang han verkade i; kollegor och vänner från hela världen, nätverksmöjligheter med stor erfarenhet och pingis på högsta nivå. Det sammanhanget har gjort att Einar vill nå nästa nivå i sin domarkarriär.
I samband med tävlingen i Malmö anordnade Europeiska Bordtennisförbundet, ETTU, något som kallas Advanced Umpire Training, AUT, och Advanced Rules Exam, ARE, för 20-talet av de närvarande domarna. Dessa är i sin tur identifierade av sina respektive landsförbund för att gå vidare i sin internationella domarkarriär. För Einar, som är en av dessa domare, innebar det att vara på plats en dag innan själva tävlingen drog i gång för att delta i utbildningsaktiviteterna och i slutet av dagen skriva det internationella provet för att få förutsättningar till att ta sig till nästa nivå av sin domarkarriär. Något han gjorde i och med det, nu kan Einar titulera sig Blue Badge in Progress, BBP.
Svenska domare på plats under ungdoms-EM i Malmö. Einar Sahle till vänster. Foto: Manfred Schillings
Under tävlingsdagarna i Malmö blev Einar utvärderad och fick återkoppling på hela domarproceduren med förberedelser, match och efterarbete av nyss nämnda Asko och han kollega Wolfgang Wulz från Österrike. För att bli Blue Badge-domare behöver han fyra godkända utvärderingar av minst tre olika personer. Nästa chans för utvärdering är vid Junior-VM i Helsingborg i november, en tävling som Einar hoppas att bli uttagen till.
Idag finns bara två svenska Blue Badge-domare i form av Benny Sandmo och Micael Godtman. En påfyllnad som 24-årige Einar Sahle ser fram emot att bidra till. Målet just nu för Einar, när det kommer till domarkarriären, är att bli Blue Bagde. Det i sig innebär en chans att kunna ansöka och bli uttagen till ännu större tävlingar runt om i världen och ta del av pingis på nära håll på allra högsta nivå.
Toppbild: Einar Sahle under WTT Feeder Stockholm 2023. Foto: Linda Carlsson
2024-08-29 | Domare
Micael Godtman, internationell bordtennisdomare sedan 2020, har under våren 2024 klivit vidare i sin internationella domarkarriär från den första nivån; White Badge, till näst högsta nivån; Blue Badge. Det var inget självklart val för Micael, han var egentligen väldigt nöjd som det var, men med sina internationella kontakter som ”tryckte på”, har han nu tagit sig vidare till nästa karriärnivå.
Under många år har det varit stort fokus, både internationellt och nationellt, på unga domare av många skäl, som till exempel att genom klok och rätt rekrytering både utöka, föryngra samt utveckla domarkåren. Det är väldigt viktigt att vi på olika sätt lockar yngre personer att bli domare men med Micael, som ett fint, svenskt exempel, visar det sig att det även går att utvecklas som ”äldre” domare. Micael är 60+ och har gått i förtida pension för några år sedan, han har inga barn som bor hemma och har, tillsammans med sin fru, sin egen tid att disponera fritt. Att Micael varit polis i hela sitt arbetsliv kan många gånger vara en fördel som bordtennisdomare eftersom han har lärt sig att hantera och bemöta ett oändligt spektrum av människor i olika och, många gånger, kniviga situationer.
Micael uttrycker den sena karriären som: ”sent ska syndarn’ vakna, jag hade faktiskt ingen tanke på att gå vidare”. Han såg på sig själv som för gammal helt enkelt. Det var hösten 2022 som en österrikisk referee, överdomare Josef Waizinger, träffade Micael vid tävlingar utomlands och uppmuntrade honom att komma till Österrike på tävling för att göra det internationella provet ARE, Advanced Rules Exam. Micael stämde av med både internationellt erfarna domaren Ingrid Bogren, tillika medlem av svenska domarkommittén, och fru Susanne, som båda sa: ”klart du ska göra det”! Sen var det bara att köra!
Födelsedagsfirande mitt under ungdoms-EM i Malmö 2024. Foto: Emil Gradin
För att ta steg i den internationella domarkarriären är det både en utbildningsdag, AUT, Advanced Umpire Training, ett teoretiskt prov, ARE, och praktiska utvärderingar vid åtminstone två olika tävlingar av minst tre olika utvärderare, som ska genomföras och som man ska bli godkänd på. Micael påbörjade den internationella karriärklättringen under våren 2023 och drygt ett år senare kan han titulera sig Blue Badge, den näst högsta utbildningsnivån för internationella bordtennisdomare.
För att få kvarstå på den nivån behöver man fortsätta med att bli utvärderad och godkänd vid tre tillfällen under de kommande tre åren. Något som, den då ende, svenske Blue Badge-domaren Benny Sandmo vidmakthållit. Nu är de alltså två.
Resan mot Blue Badge-domare har inte varit enkel och spikrak för Micael eftersom pandemin gjorde att utbildnings- och utvärderingsinsatser inte kunde genomföras i tävlingssammanhang överhuvudtaget någonstans i världen. När möjligheterna drog i gång igen var även antalet utvärderare begränsat och trycket på att få delta på olika utvecklingsinsatser var mycket stort. Det var svårt att få chansen att komma med på grund av konkurrenssituationen. Micael har under tiden ändå försökt att komma med till tävlingar och alltså efter idogt dömande har han nu lyckats nå Blue Badge-nivån.
Vilken skillnad är det att vara Blue Badge-domare i stället för White Badge?
– Vissa tävlingar kan man bara bli uttagen till om man är Blue Badge eller Gold Badge. Det har inte varit aktuellt för mig, jag har inte haft någon nytta av mitt karriärsteg ännu. (Red.s anmärkning: Vilket inte stämmer, Micael, du hade nytta av att du var Blue Badge in Progress vid EM i Malmö hösten 2023, då fick vi in dig på dispens…). Dock har jag ju lärt mig massor genom att ta chansen att utvecklas, lära vid alla tävlingar som jag deltagit i, träffat många kollegor som gett mig tips och råd. Listan kan göras hur lång som helst, säger Micael Godtman.
Kan du ge exempel på tävlingar som du har dömt?
– Det har blivit en hel del sen våren 2022 när jag började döma internationella tävlingar, jag tror jag är uppe i 20-talet turneringar utomlands; OS-kval i Portugal, Två U21-EM i Belgien och Bosnien, Lag-EM i Rumänien, EM i Malmö samt olika tävlingar inom WTT: Youth Contender och Feeder. Jag dömde också en Para-tävling i Italien i våras, fortsätter Micael.
Vad är målet framåt? Vad drömmer du om?
– Jag är mycket tacksam över att jag har tid och möjlighet att döma tävlingar. Jag har en förstående fru här hemma, som värdesätter egen tid, precis som jag själv. Mina tankar kring dömandet är att jag vill ta ansvar för att ställa upp och döma svenska tävlingar, vi har på senare år många internationella tävlingar i Sverige. Jag vill också försöka sprida kunskap till kollegor, det gillar jag, säger Micael.
Vilken är din insats som domare ekonomiskt?
– Jag går inte plus i alla fall, så mycket är säkert. Även om vi får boende, mat och ett arvode per arbetad dag så äter transportkostnaderna till och från tävlingen i regel upp detta, avslutar Micael
Micael avslutar med att berätta att han är mycket glad för chansen att utvecklas, både som person och som domare, och att han hoppade på den internationella domarkarriären, i ett läge innan pensionen, var perfekt. Att sen ha träffat och fått så många nya kompisar utomlands och alla fina bordtennisupplevelser från första parkett har gjort att han gärna fortsätter – länge än.
Micael Godtman tillsammans med tyska domarkollegor under UEM i Malmö. Foto: Marit Brodd Almgren
Toppbild foto: Manfred Schillings
2024-08-26 | Domare, Start
En domarkonferens med 23 deltagare och ledare har genomförts i Norrköping under helgen 24-25 augusti med Svenska Bordtennisförbundets medarbetare Malin Karlsson och Marit Brodd Almgren vid rodret. 13 av 15 distrikt var representerade och deltagarna kom från Luleå i norr till Kävlinge i söder. Vid en konferens, där deltagarna har olika roller och uppdrag, olika aktivitetsgrad och intressefokus, är det viktigt med variation i både budskap och upplägg för att få till något bra för alla.
Under de senaste åren har varje domarkonferens varit kryddad med något inspel från andra idrotters domare (ishockey, fotboll och tennis) genom att en aktuell domare deltagit, främst digitalt, och berättat om sin domarresa, sina utmaningar inom sin idrott och vad som lockar dem att döma trots ibland tuffa, snabba idrottsmiljöer och en utsatt roll. Det har varit ett sätt att ge nya perspektiv kring bordtennisdomarrollen men också till skapa möjligheter att lära av andra även om våra olika idrotter är unika med olika bedömningsgrad, publikintresse och svårighetsgrad.
Innan ens årets konferens hade startat fick fyra av deltagarna, som anlänt dagen innan, en extra oplanerad krydda genom att semifinaler i padel-SM skulle påbörjas kl. 11 på lördagsförmiddagen (medan konferensen startade med lunch kl. 12). Att få turen att besöka ett annat racketsportsevenemang och få inside information av före detta bordtennisdomaren Mats Harich, nu tävlingsledare, ansvarig för videogranskning och programmering av matcherna till domarverktyg/livescore gjorde verkligen att besöket på padel-SM var värt varje sekund.
Höjdpunkterna på årets konferens var annars flera; dels besöket av kommunikologen Cathrine Tibbling, tillika RF/SISU-konsulent i Östergötland, som med flera tänkvärda övningar och inspel kunde ge alla deltagare något nytt att tänka på i kommunikationen med andra människor. Om man som domare har målet att skapa en bra idrottsupplevelse för spelare och publik – hur påverkar det min roll som domare?
Att stora delar av domarkommittén med adjungerade Malin Karlsson var på plats är alltid en trygghet som ger tyngd åt konferensen. I år hade internationelle överdomaren Thomas Wadsten möjligheten att delta på domarkonferensen och kunde med många kluriga exempel från diskussioner i Kina (!) sätta deltagarna i olika bryderier där alla fick vända och vrida på argument och regelhänvisningar. Thomas avslutade sitt pass med inspel om bemötandets betydelse för domarrollen – något om väldigt bra hängde ihop med Cathrines inspel att skapa en bra idrottsupplevelse.
Liksom vid fjolårets konferens hade Emily Knutsson och Samuel Olsson möjligheten att bidra med ett praktiskt pass och kunde genom ett antal diskussionsexempel via videos främst från nyligen avslutade junior-EM i Malmö, vilket fick alla deltagare att vara aktiva.
Alla deltagare är lika betydelsefulla och alla har olika kompetens och förmåga att bidra. Det är så klart helt fantastiskt att vi får ha förmånen att ha två av världens 22 högst utbildade Gold Badge-domare på plats; Rebecca Bergfeldt (nyss hemkommen från OS) och Ingrid Bogren. Att Micael Godtman, som under våren har tagit steget från White Badge till Blue Badge, är också imponerande och värdefullt.
För att få en bra avslutning på konferensen behövs en tävling (!) och i år signerades den av Jonas Junggren, som med kluriga frågor, slapp sätta igång utslagsfrågan eftersom vinnarna kunde koras ändå med Gotlands representanter Lars Vahnström och Egon Schwartz. Stort grattis!
Avslutningen är också början på något nytt, vilket innebär att många av deltagarna nu startar med ett informations- och förmedlingsarbete ute i distrikten för att se till att alla övriga svenska bordtennisdomare får till sig av godbitarna på bästa sätt.
2024-08-15 | PING PONG POWER, Start
Tjejfestivalen i bordtennis anordnas för andra gången i Halmstad Arena, den här gången med 160 deltagare mot 100 förra året. Inte bara antalet deltagare har ökat, även antalet tränare och antalet hallar som används; tidsenligt döpta efter OS-lagets största stjärnor: ”Linda”, ”Stina” och ”Filippa” samt att festivalen även är en dag längre i år. Tjejfestivaldrottning är, precis som förra året, Svenska Bordtennisförbundets damstrateg Maria Christoforaki.
Även i år har träningspassen kryddats med föreläsningar och andra roliga och spännande aktiviteter; Trygg Pingis, regler för servar och uppträdande, olika material på pingisgummin samt yoga, ”dark-pingis” och celebra besök i form av Ungdoms-EM-silvermedaljören Siri Benjegård, OS-deltagaren Stina Källberg samt OS-coachen tillika legendaren Jörgen Persson. Allt för att få till att verkligen alla ska få ut det mesta av festivalen och att det ska finnas någon godbit för alla att ta med sig framåt. När deltagarna på läktaren fick frågan om vilka som ville ha autograf av Jörgen ställde sig varenda en upp för att börja köa.
Foto: Jens Oredsson
Många kvinnliga tränare
För att en festival ska fungera med så många deltagare krävs även många ledare och tränare. Maria trycker på att vid årets Tjejfestival finns 17 tränare, det är åtminstone fem extra jämfört med förra året, flera av de nya är kvinnor. Vi har ungefär en tränare per 10 personer berättar Maria.
Hur lyckades du samla alla kvinnliga tränare, Maria?
– Ja, det var ganska ”enkelt”, vi hade många som hörde av sig direkt efter förra Tjejfestivalen och ville vara med och det var även många som ville återkomma, säger Maria Christoforaki.
– I år hade vi också ett formulär där man fick anmäla sitt intresse för att vara tränare. Det roliga den här gången var att vi fick tag på flera nya tjejer som vill testa att vara tränare, bland andra Leah Muskantor och Erika Fronth, fortsätter Maria.
Erika berättar själv att hon tycker det är roligt att få bidra med tips och råd till tjejerna eftersom hon själv har spelat pingis i 20 år. Leah fick sticka emellan Trulsfirandet på söndagen och tisdagen med att vara på plats första dagen.
Foto: Alexandra Rööse
Tre generationer från Kågeröds BTK
Mormor Gunilla Johnsson, mamma Elisabeth Nilsson med döttrarna Alice och Ellen är tre generationer på festivalen från skånska Kågeröd. Mormor Gunilla är debutant medan de övriga i Nilsson-familjen var med redan vid första Tjejfestivalen. Det är flera komponenter som bidragit till att mormor Gunilla ville vara med i år. Dels vill Gunilla hänga med dotter och barnbarn och ska hon hinna träffa dem något så är det i pingishallarna det ska ske. Dels har hon vid två tillfällen under våren fått extra pepp; vid ett erfarenhetsutbyte för 65+ i Halmstad i samband med SM och även vid Tjejraketen Tour i Enköping, en tävling för alla som dotter Elisabeth inspirerade mormor Gunilla att vara med på.
Elisabeth berättar att det känns jättebra att hon fått med sin mamma på festivalen i år. Att även hon själv, som mest är tränare på hemmaplan, har fått chansen att utvecklas är härligt eftersom träningen är snäppet bättre än tidigare. Mormor Gunilla har till och med blivit så inspirerad att hon kommer att hänga med på Pingisligamatcher framöver, dessutom verkar hon även komma att hänga på distriktsdomarutbildning tillsammans med kompisar. Och de har haft så duktiga ledare i Erika, Fredrica, Louise och Gustav. Att Gustav har gått RF:s ledarskapsprogram gör att allt hänger ihop och blir ännu bättre på totalen tycker Elisabeth.
En annan fin knorr på festivalen är att döttrarna spelar med sina nya kompisar. En av kompisarna, Olivia Östling ifrån Motala, kom till och med ner och bodde en vecka i Skåne för att de tillsammans skulle åka på EM i Malmö i september 2023.
Elisabeth passar även på att värva deltagare till nästa Veteran-SM, det är lika bra när hon ändå är igång. Tänk vilka möjligheter som pingisen ger med nya kontakter och så fin gemenskap!
Foto: Marit Brodd Almgren
Elina Nilsson – nybliven mamma till Edith
Elina, från Oskarshamns BTK, har med sig både sambon Peter och lilla Edith, född i mars 2024, till Halmstad. Det är första ”lägret” som Edith är med på. Elina var med som tränare redan förra året på första Tjejfestivalen 2023. När Elina insåg att andra Tjejfestivalen skulle ordnas i Halmstad ville hon gärna vara med igen eftersom det var så kul förra året. Sambon Peter skulle kunna tänka sig att ha lite semester i Halmstad med omnejd och få lite egen tid med dottern. Eftersom gemensamt boende och gemensamma måltider gick att ordna så var det inga tveksamheter till att dra till Halmstad med hela familjen.
En bra detalj i år var att lunchen serverades i Arenan i stället för på hotellet. Det gav en bra tidsbesparing tycker Elina.
Att vara på idrottsevenemang innebär till och med nya kontakter för Edith 4,5 månader i och med att “filmare Filips” (Filip Lundahl) son Julian, 5 månader, fick förmånen att komma med. Ett riktigt bra och tidigt datingtillfälle!
Foto: Alexandra Rööse
Yngst och äldst – debutant och återkommande
Märta Sandin, 9 år, är festivalens yngsta deltagare från Kvillebyns SK. Märtas mamma och pappa hade snappat upp att det skulle bli en Tjejfestival/träningsläger i Halmstad och det ville hon gärna vara med på, för att förbättra sin pingis och träffa nya kompisar, vilket hon också gjort. Märta lyfter fram att hennes skurna slag har blivit bättre, både backhand och forehand. Att till och med få spela lite pingis med Stina (Källberg) var en riktig höjdpunkt tycker Märta.
Angela Lundberg, 78 år, från Fältöversten i Stockholm har kommit tillbaka till Tjejfestivalen för andra gången. Angela spelade pingis från 11-årsåldern fram till gymnasiet. Sen blev det ett längre uppehåll tills livssituationen förändrades i och med att Angela fyllde 70 år. Då tyckte hon att det vara viktigt att röra på sig och tänka på sin hälsa. Tröskeln till pingisen var låg så det var enkelt att ta upp den igen. Det blev även vattengympa som komplement. Angela märker att ”det går utför” med knopp och kropp på olika sätt när man blir äldre men genom att utmana sig själv och försöka lära sig nya saker mår hon väldigt bra. Angela har nyss lärt sig att crawla och läser också nybörjarspanska. Det roligaste med festivalen har varit att få utveckla sin pingis.
Trots åldersskillnaden mellan Märta och Angela är det samma mål och förväntningar som båda tjejerna har.
Foto: Marit Brodd Almgren
Eldsjälar från Riksidrottsförbundets, RF:s, program tillsammans med Folkspel
Svensk bordtennis har under de senaste åren haft förmånen att få med hittills åtta deltagare till Eldsjälsprogrammet, RF:s ledarutvecklingsprogram. Två nya är på gång att starta i kommande omgång i slutet av augusti; det är Beatrice Bjäremo och Lee Larsson, som blir nästa Eldsjälsdeltagare. Beatrice och Lee har varit tränare under hela lägret precis som tidigare Eldsjälsdeltagare Tinna Nilsson och Gustav Pärsén. Emily Knutsson från Skåne deltog som en av föreläsarna vid det pass som handlade om regler och olämpligt uppträdande, tillsammans med Fredrica Dufvenheim.
Foto: Alexandra Rööse
Följ Tjejfestivalen på sociala medier
En av Svenska Bordtennisförbundets kommunikatörer, Alexandra Rööse, har varit på plats under hela festivalen och jobbat stenhårt med att fylla framförallt Instagram och TikTok med fina bilder och filmer. När hon träffar på två av debutanterna på årets festival; Isabella Tidblom från Rudalens IF och Evelina Andersson från Linköpings PK visar det sig att tjejerna har tiktokat och taggat svenskbordtennis genom att lägga ut en film där tjejerna springer i regn hemifrån och sedan ”hoppar in” på Tjejfestivalen. En idé som de fått inspiration från andra filmer på TikTok. Även de här tjejerna vittnar om hur bordtennisen kan ge nya fina kontakter. Evelina bor granne med en släkting till Isabella, i och med nyfikenhet och “följarforskning” träffar de på varandra och inser att de har samma intresse. Det leder till att även de här två tjejerna träffas i Malmö i samband med EM i höstas för första gången och nu är de alltså på Tjejfestival i bordtennis – för första gången. Och har jättekul!
En stor, lång och innehållsspäckad Tjejfestival har nu avslutats med tävling den sista festivaldagen och festivaldrottningen Maria har hållit avskedstal. Maria har också blivit avtackad av Svenska Bordtennisförbundets styrelseledamot Monica J Erlandsson och två av ledarna med en vit brudorkidé och en signerad ledartröja. Efter hopplockning av bord, barriärer och nät väntar hemfärd med tåg eller bil. Alla inblandade i Tjejfestivalen avslutar tisdagen med ett brett leende på läpparna och ser redan fram emot tredje gången gillt nästa år?!
En Tjejfestival av den här kalibern hade aldrig varit möjlig utan ett antal fantastiska samarbetspartners som vi tackar särskilt: Destination Halmstad, ProfilHotels Halmstad Plaza, Craft, STIGA och Profilhörnan.
Maria vill förmedla ett avslutande citat
– Årets Tjejfestival har gett mig ett nytt fantastiskt minne för livet. All glädje, uppskattning och kärlek som jag har fått de här dagarna från alla gör att allt jobb verkligen är värt det. Jag ser fram emot nästa år när vi hoppas på att kunna skapa en ännu bättre festival. Ett stort tack till alla deltagare, tränare, kollegor och samarbetspartners som verkligen omfamnar och tror på Tjejfestivalen. Det värmer verkligen mitt hjärta, avslutar Maria Christoforaki.
Toppbild: Hela gänget på Tjejfestivalen 2024. Foto: Jens Oredsson
