44 | PINGIS 2/2026 MÄSTERSKAP TILL MÄSTERSKAP Toppar och dalar som gör När det är mästerskap, kanske framförallt VM eller OS, så kastas man mellan de starka känslorna på ett sätt som få saker inom idrotten kan åstadkomma. Det är högt och lågt, toppar och dalar, hopp och förtvivlan. Jag tror att det är det som gör mästerskap till mästerskap. Kontrasterna i Copper Box Känslan av högt och lågt infann sig redan under tävlingens första dagar, när Stage 1B avgjordes i Copper Box Arena. Många oerhört skickliga lag och spelare var på plats i “kvalet”, och det var absolut inte känslan om någon B-division eller liknande. Sveriges damer, Danmarks herrar och Hong Kong, Kinas damer var några av lagen. Även på det individuella planet, spelarna, var det några i Stage 1B som stack ut. Hugo Calderano och Darko Jorgic stod och vevade backhand, Adriana Diaz snurrade upp sina motståndare på läktaren och Sofia Polcanova tröttade ut de flesta genom att aldrig missa. Det är dock inte hela sanningen om Stage 1B. Några bord bort från Hugo Calderano slet gubbarna i Nya Kaledonien för sitt liv för varje poäng de vann. De hade en snittålder i laget på dryga 42 år och frågan är om de ens hade gått rent på särskilt många lunchraster på kontoren runt om i Sverige. I deras första lagmatch mot Portugal skrapade de ihop 21 vunna poäng, vilket ger ett snitt på strax under tre bollar per set. Poängen här är absolut inte att håna kaledonerna som kämpade så tappert, men deras stapplande forehandteknik ser du liksom inte på WTT Champions Frankfurt eller China Smash. Det är speciellt med mästerskap. Debuterna som ger och tar Något som fått mycket rättmätig uppmärksamhet är Elias Ranefurs VM-debut i London. När han klev in i sin första VM-match i seniorsammanhang någonsin och som rankad 70 i världen besegrade den tidigare världsettan Lin Shidong. Storslagna debuter på internationella scener händer titt som tätt i bordtennisvärlden, men det här med att bli världsstjärna över TEXT: VIKTOR KJELLANDER, FOTO: WTT, MANFRED SCHILLINGS Vid otaliga tillfällen på Lag-VM hörde jag olika versioner av formuleringen “det är något speciellt med VM”. Från spelare, ITTF-representanter, publik, ja mer eller mindre vem som helst man pratade med. Det var dock sällan någon som konkretiserade känslan, så här kommer ett försök. | krönika | LAG-VM I LONDON |
RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=