PINGIS 2/2026 | 33 | MARIA CHRISTOFORAKI | ungdomsförbundskapten | åldersgruppen mest av just nu? Hur får vi ut maximalt av våra resurser och vad vill vi på kort och lång sikt uppnå i de olika kategorierna, berättar ungdomsförbundskaptenen. Maria är tydlig med att behoven kan vara väldigt olika i de olika landslagen: – Det kan skilja sig väldigt mycket i de olika åldrarna, men också mycket mellan tjejer och killar. Det är inte samma upplägg som passar bäst, och i “karriären” kan det se väldigt olika ut vilka behov man har under olika perioder. Viktigt att vara öppen för utveckling Sverige har i grunden en framgångsrik modell för att fostra spelare från ungdom till senior, men samtidigt är bordtennisen ständigt föränderlig. De senaste åren har WTT:s intåg i sporten gjort att det internationella tävlandet intensifieras, och Maria tror att det är viktigt att hänga med i utvecklingen för att inte halka efter. – Vi har en bra modell i Sverige och har haft väldigt länge, men det gäller också att vara anpassningsbar efter hur det ser ut internationellt. Det håller inte att vi exempelvis alltid får tuffare lottningar än jämnbra spelare, och då behöver man vara ute mer och tävla än vad vi kanske är vana vid i svensk pingis. Maria menar också att man inte får underskatta vikten av hemmamiljön, där en betydande majoritet av träningen bedrivs och utvecklingen sker. – Det är ju kanske nittio procent av träningen som är i hemmamiljön, så det är något jag skulle vilja jobba ännu mer med framöver. I vissa klubbar som är stora med mycket resurser funkar det väldigt bra, men det är inte så lätt överallt när spelarna kommer upp i en viss nivå. Då behöver vi som förbund hjälpa till att stötta klubbarna i hur de kan möta spelarnas behov, säger Maria. Stort steg från ungdom till senior Idag är en utmaning att steget mellan att vara duktig internationellt som ungdom kontra senior är väldigt stort. – Då gäller det att vi i svensk pingis tittar på vilka delar vi faller i. Var är vi för dåliga när våra ungdomar ska börja slå bra seniorer? Det är något vi jobbar mycket med, att försöka tydliggöra den här röda tråden från ungdom till senior. Även där spelar resursfördelning en stor roll. En idrottskarriär är långt ifrån gratis, och hur man ska investera sina resurser för att få maximalt utfall är ingen självklarhet. – Jag tror att en löpande dialog med förbundskaptenerna i de olika områdena är väldigt viktig. Och sedan så klart att de i sin tur har löpande kontakt med spelare och klubbar, och känner av vad som behöver satsas på. Tittar man internationellt så menar Maria avslutningsvis att vi både har stora styrkor hos våra svenska ungdomar, men också luckor vi behöver bli bättre på: – Vi är generellt bra på att utnyttja våra styrkor. Ser man till bra länder i Europa så är de ofta betydligt starkare än oss i kontinuiteten, att inte missa även i trånga lägen med högt tempo. Vad vill du se för skillnader i svensk ungdomspingis framöver, exempelvis om två år jämfört med hur det ser ut idag? – Det är så klart en svår och bred fråga, men jag vill att vi sätter en tydligare röd tråd från att man är liten till hur man blir en bra senior. Sedan att spelarna också kan ha det med sig lite mer, hur de ska träna och tävla för att bli så bra som möjligt som seniorer snarare än just nu. Kan man utbilda spelarna i detta från att de är ganska små så är det väldigt bra. n TRIVS MED UNGDOMAR. Innan Maria blev ungdomsförbundskapten har hon arbetat som ledare för flera åldersgrupper i ungdomslandslagen.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=