PINGIS 1/2026 | 9 | UNO HEDIN –DEL 1 | 100 år av svensk pingis | första officiella landskampen. Svenskarna är chanslösa mot de ungerska världsstjärnorna Roland Jacobi och Zoltan Mechlovitz och förlorar med 5-0. Eftermälet i tidningarna är fint. Gästerna uppträder mycket sympatiskt, vilket populariserar sporten. När man summerar det första helåret av bordtennisförbundets arbete har alltså mycket hänt. Ingen bokföring bevarad Men den som vill forska i bordtennisens tidiga år drabbas av stora svårigheter. Det finns till exempel inga räkenskaper, kassaböcker, bevarade förrän efter 1938. De första tolv-tretton åren får man alltså lita till enstaka sifferuppgifter i protokollen. I årsberättelsen för 1927 omtalas sålunda att förbundet omsatte 3043 kronor. På annan plats får man veta att klubbarnas medlemsavgift till förbundet är en krona per år. När förbundet bildades 1926 fanns 36 föreningar med bordtennis på programmet. Under 1927 har siffran stigit till 59. Pingisens popularitet ökar alltså. Årsberättelsen kommer också med en sensationell nyhet. Man har beslutat åta sig VMarrangemanget 1928. Ceve Linde hade bevistat ITTF:s möte i London och där fått acceptans för att Sverige blir arrangör. Hur ska ett förbund utan ekonomiska resurser klara av ett kostsamt VM-arrangemang? Det finns bara en förklaring. Torsten Tegnér har lovat att Idrottsbladet ska sponsra evenemanget. Pingisen är fattig. För att SM i Göteborg ska kunna genomföras går Göteborgs-Tidningen in med ekonomiskt stöd. 1928 blir ett hektiskt pingisår. Först ut är SM i singel som spelas i Exhuset i Göteborg 6-8 januari. Ragnar ”Lattis” Söderholtz ligger hela tiden på plocken och slår Valter Kolmodin med 8-6, 6-0, 5-7, 6-2. Detta är det sista SM-et som spelas med tennisräkning. I februari tar SBTF beslutet att införa 21-räkningen i Sverige. Internationellt var 21-räkningen redan genomförd. I världsmästerskapen som avgjordes 28 - 29 januari räknade man till 21. Nattflytt av VM Det fanns mycket liten erfarenhet i Sverige av hur man arrangerar en stortävling i bordtennis. Planeringen av 1928 års VM i Stockholm var bristfällig. Förbundet hade hyrt Sporthallen som tävlingsarena. Hallen, numera riven, låg på Tjärhovsgatan 2 i Stockholm och visade sig omedelbart vara alldeles för liten. Ledningen insåg att tävlingen var på väg att helt spricka tidsmässigt. I en brandkårsutryckning lyckades man inför andra dagens tävlingar hyra in sig på Cirkus. Flytten dit var ett nattligt maratonlopp för arrangörerna. 1928 års VM är faktiskt den dittills största bordtennistävlingen i världen. I lagtävlingen deltog nio nationer. Individuellt startade 165 spelare. Det spelades 835 singelmatcher plus dubbel och mixed. Det blev inga stora svenska framgångar. I lagtävlingen slog Sverige Tjeckoslovakien, Indien, Wales och Tyskland men förlorade mot Lettland, Ungern, England och Österrike. Det svenska laget som hamnade på femteplats bestod av Ragnar Söderholtz, Hille Nilsson och Valter Kolmodin. Ungern var det överlägset ledande landet. Tekniskt och taktiskt var de ungerska spelarna mycket mer utvecklade än sina motståndare. Singelfinalen för herrar blev därför helt naturligt en ren ungersk uppgörelse där Zoltan Mechlovitz slog den märklige trollkarlen Lazlo Bellak. Ungern vann även damfinalen. Maria Mednyanszky tog här sin andra singeltitel av totalt fem. 1928 spelades också den första landskampen i Köpenhamn mot Danmark. Sverige vann med 5-4. Det svenska laget bestod av Hille Nilsson, Valter Kolmodin och Arne Andersson. Hille Nilsson är värd några extrarader. Han ägde nämligen en ovanlig smashteknik. Han smällde dit kanoner med backhand från forehandshörnet. Slagtekniken var så avvikande att den fick ett eget namn. Nej inte Hille, ej heller Nilsson. Slaget kallades ”färghandlare”! Hille Nilsson jobbade i färghandel, därav namnet. Kjell Johanssons ”Hammare” och Hille Nilssons ”Färghandlare”, se där två svensIKON. En tidig landslagsspelare var Valter Kolmodin, som bland annat var med och tog den första svenska VMmedaljen 1930.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=