| PINGIS 1/2026 kan fungera som ett stöd, och på så sätt sänka tröskeln för andra volontärer att vara med och hjälpa till. Ett stort fokus ligger självklart på att ge personer som drabbats av kognitiv sjukdom ett sammanhang. Inte bara för det fysiska, utan också det sociala. – Då kan patienterna komma till en trygg grupp, där de inte sticker ut. Många av våra patienter idag kanske slutar spela pingis när de märker att det går lite långsammare och att de inte riktigt presterar som de brukar göra eller har lite svårt i det sociala. Därför behöver vi hitta en trygg grupp för dem, där de både kan hitta samhörigheten med andra drabbade och samtidigt kan aktivera sig, säger Madelene. På hälsofestivalen i höstas såg vi hundratals deltagare drabbade av Alzheimers och Parkinsons samlas i ett sammanhang. Detta är något som Madelene tror är väldigt viktigt för personer som drabbas av den typen av sjukdomar: – Jag tror att det är väldigt viktigt efter en diagnos att man får chansen att hitta ett sammanhang. Då blir det roligt, något att se fram emot. Det blir också en struktur i deras vardag, där de en gång i veckan kanske åker och spelar pingis. På så sätt bryter de också av deras annars ibland lite tråkiga vardag. Sedan får man ju också bort känslan av att man är annorlunda, för här sitter ju tre till som har samma problem som jag och vi behöver inte dölja någonting eftersom vi är en del av samma situation. Kunskap en nyckel för att sänka tröskeln Idag tror Madelene att många föreningar skräms av att de känner att de inte har tillräcklig kunskap för att starta en grupp. – Det kan ju verkligen vara en trygghet för föreningarna om de får prata med mig, och kanske få en utbildning i hur man ska bemöta någon med kognitiv svikt. Idag tror jag att många inte vågar för att de är rädda för vad som kan hända och hur de i så fall ska bemöta det beteendet, säger Madelene. Som minnessjuksköterska är hon väldigt inläst i hur ens beteende kan påverkas av en kognitiv sjukdom, och vill hjälpa föreningar att förstå vad som krävs av en ledare om man skulle starta en sådan träningsgrupp. – Om det handlar om kognitiv sjukdom så ska man alltid ha med sig att den man träffar ofta speglar ens eget beteende. Kommer jag till en träning och är lite stressad eller butter, då kommer deltagarna antagligen också bli lite stressade och buttra. Om jag däremot är lugn och glad så speglar det ofta också av sig, menar Madelene. En annan viktig del är tålamodet: – Det är nästan det viktigaste, att vara lugn och tålmodig. Fråga samma fråga femton gånger utan att bli irriterad. Det kan vara svårt för anhöriga, men som ledare i en timme klarar man av det. Skulle någon bli upprörd så börja inte bråka tillbaka, utan håll dig lugn och ge dem tid att lugna ner sig. Deras verklighet är inte alltid som vår, och då lönar det sig inte att gå i clinch utan att behålla ett lugnt och trevligt bemötande är alltid det bästa. n | kognitiva sjukdomar | MADELENE HANSON | INSPIRERADES AV HÄLSOFESTIVALEN. När Madelene, som har en bakgrund som bordtennisspelare, läste en artikel om hälsofestivalen insåg att här fanns en plats för henne att göra skillnad på. Namn: Madelene Hanson Ålder: 38 Gör: Minnessjuksköterska Bordtennisbakgrund: Spelat mycket fram tills 22 års ålder i Kullåkra BTK, och hållit igång sporadiskt sedan dess. FAKTA 40
RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=