10 | PINGIS 1/2026 ka artister som fått pingissmashar uppkallade efter sig! Förbundet letar hela tiden ivrigt efter nya inkomstkällor och sluter kontrakt om provision på Tema-bollen. Under 1928 ger bollen intäkter på 248 kronor. Nedgångsperiod inleds Året avslutas med en administrativ sensation. Utan skymten av förvarning i protokollen avgår ordföranden, sekreteraren och kassören! Ändå märkligare är att ordföranden Ceve Linde, som dessutom är svensk delegat i ITTF, sätter sig som revisor den nya styrelsen! Hade en kupp ägt rum? Hade Linde tvingat sig kvar som revisor för att se till att förbundets medel icke försnillades? Tankegången var fel. Det finns en förklarande notis i Idrottsbladet den 19 november 1928. Där står under rubriken Pingpong: ”Förbundets årsmöte kommer att äga rum i slutet av november, varvid sekreteraren, kassören samt ordföranden kommer att p g a bristande tid avsäga sig sina funktioner. Vilka efterträdarna bliva står ännu i vida fältet.” Det är alltså ingen kupp. Men vad har hänt som fått de ledande personerna att avgå trots att inga efterträdare är utsedda? De är alltså beredda att lämna förbundet vind för våg. En spekulativ tanke är att världsmästerskapen blev väldigt mycket dyrare än planerat. Det brådskande bytet av spellokal från Sporthallen på söder till Cirkus på Djurgården måste ha kostat stora pengar, framför allt som det skedde nattetid. Idrottsbladet var ensam sponsor till VM och fick alltså ta smällen. Kanske Torsten Tegnér tyckte att det blev alldeles för dyrt och lät berörda personer i förbundet oförblommerat ta del av sina åsikter? Bordtennisen tidiga historia är värd en ordentligt genomarbetad doktorsavhandling. Kanske en sådan skulle kunna hitta förklaringen till varför tre bordtennisälskande styrelseledamöter abrupt avgår. Och detta utan att bry sig om vare sig förbundets och bordtennisens framtid. Man ska bort till varje pris, vilket pekar på att något utlöst en synnerligen dramatisk konflikt. Årsberättelsen 1928 skrivs ändå av Ceve Linde. Inte heller där finns skymten av förklaring. Tvärtom avslutar han texten mycket artigt med att tacka Idrottsbladet och Göteborgs-Tidningen ”för det ekonomiska stöd som nämnda tidningar såsom garanter för världsmästerskapen och Svenska Mästerskapen givit förbundet.” UTVECKLING. I början fanns stora likheter med tennisen. Bland annat spelade man matcher med “tennisräkning” fram till och med 1928, innan seten övergick till att spelas till 21 vunna poäng. TIDSKRIFTER. En förlaga till Tidningen Pingis, som hetat både “Svensk Bordtennis” och “bt” innan den 1972 fick sitt nuvarande namn. | 100 år av svensk pingis | UNO HEDIN –DEL 1 |
RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=