Pingis nr 3-2025

PINGIS 3/2025 | 35 det en shoutout som vi mer än gärna slänger ut. Albin och Oskar står och slår in medan vi pratar om lite allt möjligt. Albin har nyligen bytt från kortnabb på forehand till backside, och känner att det börjar ge effekt. – Det går framåt. Jag gillar ju att stå nära bordet och styra, men nu börjar jag få lite bättre drag i slagen också, berättar Albin samtidigt som han backar från bordet för att loopa. Om några månader är det dags för avfärd mot Tokyo, och då ska han vara i toppform. En kamp mot kroppen Oavsett vilken nivå en spelare tillhör så kan nog de flesta skriva under på att mycket av pingisen kretsar kring sinnena. Hur känns racket? Hur ser min teknik ut? Hur låter bollträffen? Att kapa ett sinne och försöka spela måste vara väldigt svårt. Det är dock inget som Albin reflekterat över, trots att han även med sitt implantat har svårare att höra bollen. – Jag har inget att jämföra med, så jag vet inte riktigt vilken skillnad det gör. Då är det snarare balansen som är problemet. Där är jag lite begränsad, funderar han. Albin är född med Nagers syndrom, vilket är ett genetiskt tillstånd som i varierande grad påverkar den fysiska utvecklingen av delar av kroppen. I Albins fall föddes han med stängda hörselgångar, och den nedsatta hörseln påverkar i sin tur balansen. Vidare har han underutvecklade tummar, vilket påverkar hans racketfattning. Han har tidigare spelat i paratävlingar, där han var i klass 10. – Egentligen finns ju ingen “klass” för honom. Han har svårare än de döva på grund av hans fysiska hinder, och svårare än paraspelarna på grund av hörseln. Det är ett ganska unikt läge, flikar Rickard in när vi pratar om Albins bakgrund inom parabordtennisen. Albin Hedlund går en ständig kamp mot sin egen kropp. Han har gjort otaliga operationer i olika delar av kroppen, och det går fort att inse vilken oerhörd disciplin han måste besitta. – Jo, men så är det nog. Jag har inte de bästa förutsättningarna. Men jag gillar att träna och ser liksom inte kroppen som ett hinder. Det är som det är, och jag ska bli så bra som jag kan, säger Albin. Disciplinen och målmedvetenheten präglar också livet utanför pingisen, där Albin har en termin kvar på juristprogrammet vid Handelshögskolan i Göteborg. Under studietiden har han egentligen alltid tränat ungefär fem pass i veckan parallellt med heltidsstudier, där han singlar ut lådträning som det som ger mest. – Det passar mig bra, att borra ned huvudet och bara köra, förklarar Albin medan familjen runt omkring nickar instämmande. Utan att känna Albin mer på djupet än de dryga tre timmarna vi umgicks en lördag i Hovås, så är det ändå enkelt att hålla med. Han är nog bättre än de flesta på att borra ned huvudet och bara köra. Albins tränare Marcus är inne på samma spår. – Han är en tränares dröm. Det som egentligen utmärker honom mest är att han är en oerhört uppskattad träningskompis. Det spelar ingen roll vem han tränar mot, man kan alltid lita på att Albin kommer ge hundra procent, reflekterar Marcus. | SNART DAGS FÖR DEAFLYMPICS | reportage | KÄNNER SIG HEMMA I HALLEN. Trots juridikstudier på heltid tränar Albin fem pass så gott som varje vecka. FÖRBUNDSKAPTEN OCH PAPPA. Rickard Hedlund har lagt många timmar på svensk dövbordtennis, och är numera inofficiell förbundskapten. SLITVARG PERSONIFIERAT. Albins tränare beskriver honom som “en tränares dröm”, mycket tack vare hans inställning.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=