PINGIS 2-3/2024 | 29 | JON PERSSON | hyllning | att Jon blev så bra som han blev. Han har ju väldigt mycket boll i sig och har också känts välmående under hela resan. Mycket tror jag tack vare lugna och stöttande föräldrar. Så även när han fick problem med skador kunde han ta sig igenom det bra. Men han tappade rimligtvis en hel del på att inte kunna träna ordentligt under den tiden, fortsätter Sören Ahlén. När Jon Persson själv tänker tillbaka på beslutet att lämna Norsjö och flytta till Köping minns även han en vardag, väsensskild från den han varit van vid. Från att tidigare ha spelat både fotboll, hockey och innebandy var det nu pingisen som var nummer ett. Och leken blev plötsligt till allvar. – Det tog ett tag att komma in i det. Jag gick från två tillfällen i veckan till att spela varje dag. Det var jobbigt, men gav ju resultat, säger Jon Persson. När han nu rundar av tiden i den blågula tröjan har han ändå, apropå resultaten, svårt att minnas allt han åstadkom under de 17 år det kom att bli. Vi ber därför att få påminna om det här: VM-brons i lag i Halmstad 2018. Två EM-brons i dubbel (i par med Robert Svensson och Anton Källberg) och samma valör på lag-EM 2019. Närmast i tid, det så efterlängtade guldet på lag-EM i Malmö förra året. Till det, förstås mängder av internationella turneringar, med gott om skalper. – EM-bronset med ”Robban” 2008 var otroligt kul, eftersom vi inte hade lirat så mycket tillsammans. Det var ju en jätteskräll. Och att få avgöra VM-kvarten i lag i Halmstad mot britten Sam Walker var väldigt stort. Kina i semin dagen efter, liksom. Vinsten mot Marcos Freitas (Portugal) på EM i Nantes var också skön. En annan, som liksom Sören Ahlén följde Jon Persson tidigt, är Linus Mernsten. Förbundskapten för Danmark de senaste 10,5 åren, men en bit in på 2000-talet tränare på det nämnda Riksidrottsgymnasiet i Köping. – Top 12 i Helsingborg. Jag var där som förbundskapten för ungdomslandslaget och skulle kolla in de bästa 86:orna. Jag var inte jätteimponerad över det jag såg, men fastnade ändå för en kille. Han vann inte någon match, men hade något, säger Linus Mernsten. Ni förstår vem han syftar på. – Jon hade öga för spelet. Han förstod bordtennis, hade en sjuk träff på bollen och en väldigt bra anspänning. Med rätt förutsättningar borde det kunna bli något bra. Det var känslan. Och det blev rätt bra? – Det får man säga. Jag hade älskat om han hade stuckit till Bundesliga för tio år sedan, för då tror jag att han hade blivit ännu bättre. Men överlag: Jag har magisk respekt för den killen. Jon har haft en fin karriär och som person har han inte ändrat sig ett dugg under åren, utan hela tiden haft båda fötterna kvar på jorden. Nere i Halmstad finns Ulf ”Tickan” Carlsson. Förbundskapten under lag-VM på hemmaplan 2018. Jon Persson – han hade en stor del i framgången då, menar ”Tickan”. – Han är exakt en sådan spelare som alla vill ha i en grupp och i ett lag. En positiv kille, som alltid ger hundra. VM i Halmstad ser jag som något av ett startskott för den framgångsvåg som Sverige rider på nu. Och Jon bidrog väldigt mycket till att det gick så bra, säger ”Tickan”.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=