Pingis nr 01-2023

PINGIS 1/2023 | 15 | PSYKOLOGISKA FAKTORER HAR STOR PÅVERKAN PÅ PRESTATIONEN | ämnet | I bordtennis prioriterar vi teknik, rörelse och taktik i träningen vid bordet. Fys, och i bästa fall kondition, körs vid sidan av. Få spelare ägnar sig regelbundet och metodiskt åt att bli bättre på att bemästra sina känslor och tankar. Det är egentligen märkligt, eftersom alla vet att psykologiska faktorer har stor påverkan på prestationen. Det spelar ingen större roll hur många timmar du har kämpat med ditt fotarbete på träning om du blir spänd och nervös under match. Då kanske du bara når upp till hälften av den snabb- het du har på träning. Eller om du inte vågar använda din bästa serve vid 10-10 i skilje för att du är orolig för att förlora matchen och därför tvekar precis i träf- fögonblicket för att handleden, handen och underarmen är spända. Eller om du blir upprörd över ett misstag i ett avgörande läge, skriker ut din ilska, och spe- lar följande dueller spänd i både kropp och tankar. Dåligt psyke och ”vinnarskallar” Ofta pratar man om mental träning just så, vissa har ”dåligt psyke” – andra är ”vinnarskal- lar”. Och det är bara losers som behöver hjälp med det mentala. Verkligheten är att alla som vill bli bättre vid bordet behöver träna hjärnan. Både för att bli bättre på att förhindra att negativa tankar och känslor får fäste, vilket försämrar prestationen – fast också för att lära sig förstärka positiva tankar och känslor, vilket förbättrar prestationen. Optimal kapacitet Man kan förklara skillnaden med den tekniska termen verk- ningsgrad, definierad i Wikipe- dia som ” förhållandet mellan nyttiggjord och tillförd energi i ett system”. Översatt till pingis: förhållandet mellan din opti- mala kapacitet och vad du får ut i match. Om vi säger att spela en hel match i flow är 100 – var låg du då på din senaste träning? I din senaste tävlingsmatch? 60, en ganska normal siffra. Men vad skulle hända om du stabilt kunde ligga på 72, eller till och med 88 - en ökning med 20 respektive 30 procent? Ja, du skulle effektivi- sera varje pass med lika mycket – och vinna 2-3 fler bollar per tävlingsset. I Sverige har det länge funnits en outtalad skepsis mot att syste- matiskt möta de här utmaningar- na. Och det finns en bra historia som kan illustrera inställningen att ”bra psyke eller inte är man född med, det går inte att ändra”. Och även en skepsis mot det akademiskt abstrakta och meta- foriska. Historien utspelade sig i slutet av 1960-talet, eller möjligen i början av 70-talet. Dåtidens ena storstjärna i svensk pingis, Del 1: Hög tid att träna hjärnan Bordtennisen, jämfört med många andra sporter, är inte speciellt utvecklad när det gäller att systematiskt träna hjärnan. Fast fler och fler spelare inkluderar numera sina mentala processer som en självklar del i sina träningsupplägg. DIMENSIONER. Linda Bergström, en spelare med många dimensioner, som följer en förutbestämd plan. TEXT: JENS FELLKE, FOTO: WTT, ETTU, COMPOSITIONAL IT Fortsättning nästa sida