Pingis nr 01-2021

24 | PINGIS 1/2021 | utveckling | MATERIAL, PRESTATIONER OCH REGLER | Jonyer, Klampar och Gergely. De bidrog till pingisutveckling- ens dialektik genom att använda den snabba loopen med syntet- gummimixen i plattorna inte bara på forehand, utan även från backhand. Backhandloo- pen var svår för asiaterna att hantera. När det plötsligt kom överskruv från backhand blev de passiva. Jonyer blev singel- världsmästare 1975 och fyra år senare chockade Ungern Kina genom att slå dem med 5-1 i lag-VM-finalen i nordkoreanska Pyongyang. Vid bordet bestod chocken av en ny innovation, en ny Walter Fritsch-liknande slumpmäs- sigt upptäckt med nästan lika revolutionära effekter. Det var Klampar som kom på det. En dag tränade han och spelade illa. Han slet av gummiplattan från stommen och limmade på en ny, fortsatte att spela dåligt, slet av även denna platta, för att återgå att spela med plattan han använt i början av passet. – Jag insåg att plattan jag använt från början nu gav mig mycket mer skruv och fart i slagen, har Klampar berättat. – Jag tänkte att det hade att göra med limmet, så jag började limma före varje träning och match. Effekten var otrolig! Jag kunde slå slag som jag aldrig slagit förut. Nylimningens hemlighet Klampar höll sin uppfinning hemlig och firade stora triumfer på de internationella mäster- skapen. När lagkamraterna kommit på hur han gjorde hade Ungern skaffat sig en jättefördel mot ki- neserna, som hade väldiga pro- blem att försvara sig mot ungrar- nas tunga loopar från båda sidor, utförda med långa kraftfulla armrörelser. Vad hände? Hur kunde Ungern slå Kina? Georg Nicklas, fysikdoktor, grundare av märket Donic och senare av den tyska världsledande pingisgum- miproducenten ESN, förklarar i min bok Zeitenwende Tischten- nis/Point of no return: – När en spelare lägger lim- lager på gummits undersida tränger de gasiga lösningsmed- len in i undergummit och fort- sätter till övergummit. Under vägen skapar lösningsmedlet rum för sig själv – lika i alla rikt- ningar. Lösningsmedlet agerar som en fjädring mellan gummits molekyler som då expanderar. Gummit spänns och transfererar mer energi till bollen i träff- ögonblicket. Det var därför som fart och skruv ökade när man nylimmade. – När gummimolekylerna spänns så vidgas gummit. Det blir större och mjukare. Käns- lan vid bollträffen intensifieras. Kombinationen av ökad rotation och mer känsla betydde att spela- ren kunde få till snabbare loopar med bibehållen säkerhet. Tidigare bollträff vinner tid De långa ungerska armrörelser- na producerade väldigt mycket skruv, men medförde också ett stort problem. Det krävdes lång tid att utföra dem. Kinesernas svar blev att slå bollen mer kompakt och tidigare efter studs, nästan alltid på den punkt under bollbanan där bollen nått sin topp. 1981 möttes de två länderna i VM-final igen. Och den här gången vann Kina, huvudsakli- gen för att de lyckades vända den starka ungerska skruven till egen fart, vilket gjorde att ungrarna inte hann med på grund av sina alltför långa slagrörelser. Sverige tar över Inte desto mindre hade ung- rarna avslöjat den traditionella kinesiska spelstilens svaghet. När kineserna utsattes för tung överskruv från både backhand och forehand var det svårt för dem att blockera med tryck och sedan pusha ut bollen i mot- ståndarens forehand med sina backhands; och utnyttja tidsvin- sten de skapade till att avgöra UNGERSKA TOPPSPELARE. Toppspelare på 1970-talet – Tibor Klampar, nylimningens upptäckare, Istvan Jonyer, singelvärldsmästare 1975, och Gabor Gergely, trefaldig Europamästare 1978. Fortsättning från föreg. sida