Pingis nr 01-2021

PINGIS 1/2021 | 23 | MATERIAL, PRESTATIONER OCH REGLER | utveckling | niet fick Kina sin första singel- världsmästare – Rong Guotuan. Det året, 1959, beslutade det internationella förbundet, ITTF, att standardisera tjockleken på gummit till fyra millimeter på var sida. Skälet var att styra upp en allt ymnigare flora racketar som florerade bland spelarna, varav vissa kunde spela med centime- tertjocka våffelliknande gum- miplattor. Regeln styrde även pingisrack- et-produkten till att bestå av två lager, ett med rent gummi och ett lager med ett övergummi av vulkaniserat gummi. Allt för att optimera gummits effekt. Mer än 60 år senare gäller 4 mm-regeln, vilket styr racketgummiproduk- tionen än i dag. Loopen gör entré Under första halvan av 1960-ta- let var Kina lika överlägset som Japan varit under decenniet innan. På herrsidan berodde det huvudsakligen på att de var star- ka i backhanddiagonalen, vilket gjorde deras stil mer komplett än japanernas. När Kina inte deltog på VM på grund av Kulturrevo- lutionen återtog Japan tillfälligt pingistronen på VM 1967 och 1969. Då introducerade man på allvar den hårt överskruvade forehandloopen, vilket var en teknisk innovation som möjlig- gjordes tack vare bättre friktion på pingisplattans övergummi. På detta så kallade backside- gummi hade nabbarna vänts inåt och limmats fast mot rågum- miplattan, vilket gjorde träffytan plan. Mer friktion mellan bollen och övergummit öppnade för att kunna göra mer skruv, vilket är ett av de största materiella bidragen till pingisens utveck- lingshistoria. Gummit bakom Stellans guld På VM i Nagoya 1971 använde Stellan Bengtsson ett nytt sorts gummi – Mark V. Det gummit, precis som dess konkurrent Sriver, var gjort av en blandning av naturgummi och syntetiskt gummi som var tillverkad på konstgjord väg via olika kemiska reaktioner. Före Mark V, och Sriver, gjordes pingisplattorna av enbart naturgummi. Bland- ningen med syntetiskt gummi hade en liknande effekt som när Walter Fritsch hittade sitt gummimaterial tjugo år tidigare. Plötsligt tog spelets tempo yt- terligare ett språng. Många toppspelare tyckte det var svårt att kontrollera bol- len när de använde syntetiskt gummi. För Stellan Bengtsson var det en välsignelse. Han hade åkt till Japan och lärt sig vikten av snabbt fotarbete. Han hade en kortare och mer effektiv rörelse i forehandloopen än de vilt svingande japanerna. Och han tätade till spelet över bordet. Stellan stängde allt som oftast motståndarnas möjligheter att attackera genom att serva och returnera kort – och sedan loopa aggressivt med sin egen forehand så fort bollen studsade ut över bordskanten och blev möjlig att attackera på. När bollen kom upp lite avgjorde han med smash. Stellan blev världsmästare, den första icke-japanen/icke-kinesen sedan 1953. Efter det lyckades Sverige även bryta en 20 år lång Kina-Japan-hegemoni genom att vinna lagtiteln vid VM 1973. Backhandloop Den svenska succén inspirerade andra européer till bragdartade resultat, framförallt ungrarna VÄRLDSMÄSTARE 1952. Japanen Hiroji Satoh, blev världsmästare 1952 mycket tack vare en sofistike- rad gummiplatta. VÄRLDSMÄSTARE 1971. Stellan Bengtsson använde en ny typ av gummi då han vann världsmäs- terskapen 1971 i Nagoya. SUPERSTJÄRNA. Japanen Ogimura, är med sina tolv VM-guld den moderna bordtennisens första superstjärna. Forts. nästa sida