PARAPINGIS
Parapingis Den 1 januari 2017 inkluderades bordtennis för spelare med funktionsnedsättning fullt ut i SBTF, Svenska Bordtennisförbundet. Innan dess hade Parasport Sverige ansvaret för parabordtennisen. I den här foldern kan du läsa generellt om parapingis och hur SBTF arbetar för att skapa bättre förutsättningar i distrikt, föreningar och landslag. #pingisförallaöverallt Bordtennis ska vara lättillgängligt och vi ska erbjuda alla möjligheten att utöva och verka inom bordtennisen utifrån egna förutsättningar och ambitioner. Runt 100 licenserade serieoch tävlingsspelare med funktionsnedsättning i ca 50 olika föreningar visar att pingis kan spelas överallt och med vem som helst. Det som är bra med pingis är att det finns en sparringpartner för alla oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. I princip alla av våra paraspelare tränar och tävlar i ordinarie grupper och tävlingssklasser på ett inkluderande sätt. Så vill man börja spela, kontakta närmaste förening till att börja med. Elit Bordtennisen är en av de största paraidrotterna internationellt och det är Internationella Bordtennisförbundet, ITTF som är ansvarig för parabordtennisen globalt. Årligen arrangeras minst ett mästerskap; EM, VM eller Paralympics, samt ytterligare cirka 20 internationella rankingtävlingar som är mästerskapskvalificerande. I de sammanhangen tävlar man i sin respektive skadeklass, det vill säga indelning utifrån typ av funktionsnedsättning. Vid dessa tävlingar spelas både singel- och dubbelspel. 1 - Pingis på elitnivå är såklart krävande, men det har gjort min rörelsenedsättning mycket bättre tack vare en varierad och hård träning. - Att få spela pingis är det bästa jag vet! Jag har många kompisar i klubben och vi gillar att utvecklas tillsammans. Alice Wågberg Emil Andersson
Hur tävlar man i bordtennis? För att delta i bordtennistävlingar i Sverige behöver du inneha medlemskap och tävlingslicens hos en förening som är ansluten till SBTF. Alla spelare som ska ha tävlingslicens måste registreras i föreningens medlemsregister. Därefter kan föreningen lösa den licens som spelaren behöver till aktuell serie eller tävling. Klassificering och tävlande i paraklasser Spelare med funktionsnedsättning behöver bli klassificerade för att få tävla i paraklasser. Det görs för att individer ska tävla på så lika villkor som möjligt. För att få en skadeklass så behöver man tillsammans med en fysioterapeut eller läkare fylla i ett medicinskt kort som går att hitta på hemsidan för att sedan skickas till SBTF. Därefter bedömer en utbildad klassificerare kortet för att sedan slutföra klassningen i samband med ett läger eller tävling. Där träffar man klassaren som observerar spelaren vid träning och matchspel för att kunna fastställa skadeklassen. På nästa sida beskrivs varje klass kortfattat med olika exempel. Vid en klassning för rörelsenedsättning går man igenom olika kroppsfunktioner så som styrka, balans, ledrörlighet, muskespänningar och motorisk kontroll. För personer med intellektuell funktionsnedsättning ska det medicinska formuläret fyllas i av LSS-handläggare, psykolog, skolsköterska, skolläkare, lärare, anpassad skola eller förälder. Andra relevanta underlag som finns ska bifogas och skickas till SBTF. Därefter granskas dessa och SBTF tar beslut om skadeklass kan godkännas utifrån inskickade handlingar. Särskilda matchregler För spelare i klass 6-11, de stående klasserna, gäller samma matchregler som för spelare utan någon funktionsnedsättning både vid singel- och dubbelspel då båda spelarna är stående. För spelare i klass 1-5, spelare i rullstol, gäller särskilda regler i både singel- och dubbelspel. I singelspel gäller att serven inte får passera långsidan, vända tillbaka mot nätet eller blir kvar liggandes på bordet. I dubbelspel får bollen servas ut över långsidan men bollen får inte servas så den vänder tillbaka mot nätet. Om dessa särskilda serveregler inte följs spelas bollen om. I dubbelspel behöver spelarna inte slå varannan boll. Den regeln gäller även när en sittande spelare bildar par med en stående spelare. Dock så får spelaren i rullstols hjul eller den stående spelarens fot överskrida den så kallade förlängda mittlinjen. Vid problem att utföra en korrekt serve enligt regelboken på grund av sin fysiska funktionsnedsättning så ska det stå i ens klassningskort så att man kan visa upp det för domaren. Reglerna för parabordtennis gäller även då en parabordtennispelare deltar i seriespel och tävlingar för personer utan funktionsnedsättningar. 2 - Det finns elva olika skadeklasser. Klass 1-5 är för spelare som sitter i rullstol och klass 6-10 är för stående spelare. Ju lägre klass desto svårare funktionsnedsättning. För personer med intellektuell funktionsnedsättning finns klass 11. Lisa Lundell Leon Wall
3 Rullstolsklasser 1-5, ståendeklasser 6-11 Klass Bålstabilitet Armfunktion Ex på Funktionsnedsättning Exempel på spelstil 1 Svåra problem med balansen i bålen. Behöver ett högt ryggstöd för att kunna hålla balansen. Betydligt nedsatt. Problem att kontrollera armbåge/skuldra. Problem med grepp. Quadriplegi. Hög ryggmärgsska från C3-C5. Extrem spasticitet. Svår nedsättning i bålbalansen. Snabb serve eller mycket kort. "Hiss" och vinklar i spelet. Väldig begränsning till topspin och smash. Mycket begränsad räckvidd och rullstolsrörelse. 2 Betydande problem i bålbalans. Behov av relativt högt ryggstöd för att kunna hålla balansen. Måttlig till svår nedsättning. Kan kontrollera hand- och armrörelser men har nedsatt kraft. Kan hålla i rullstolen måttligt med icke spelarm för att förbättra balans och räckvidd. Tetraplegi. Höga ryggmärgsskador C6-C7. Svår bålbalansnedsättning. Något mer kraft i slagen som ger skruv och fart. Längre spel i bollen tack vare bättre räckvidd och balans. Mycket vinkelspel med försök att avgöra bollen tidigt. 3 Måttliga problem i bålbalans. Kan inte återfå balans snabbt vid fall framåt. Kan ha statisk balans men inte dynamisk. Oftast normal armfunktion. Vissa har sämre armfunktion som då har andra styrkor så som bättre balans än andra som kompensation. Kan använda icke spelarm för att förlytta sig. Svår diplegi. Ryggmärgsskador C8-TH7. Mild nedsättning av armfunktion. Kan ha betydande spasticitet i ben. Kan skifta mellan backhand/forehand och offensiv/defensiv mer än klass 1-2. Kan använda topspin och smash. Mycket variation i spelet som kan växla mellan offensivt och bollning. 4 Vid normalt upprätt sittande position är bålbalansen god. Kan resa sig från framåtlutat läge. Kan ha svårt att kontrollera balans vid förflyttning. Kan ha mild till måttlig nedsättning i spelarm. Kan använda sig av icke spelarm för att optimera balansen. Måttlig diplegi. Ryggmärgsskador TH8-L1. Måttlig spasticitet i ben. Måttlig bålbalansnedsättning Har inga nämnvärda svårigheter att växla mellan backhand/forehand och offensiv/defensiv. Kan kontrollera rullstolen relativt bra i spelet tack vare bättre balans än klass 3 och får därmed god räckvidd. I spelet är det mycket bollning som går över till offensivt avgörande vid läge. 5 Normal bålstabilitet. Kan eventuellt även använda sig av ben/fötter för att trycka ifrån. Rörelser framåt/bakåt utan problem. Normal armfunktion. Ryggmärgsskador L2-S3. Mycket god räckvidd från utgångsposition och mycket god rullstolsteknik. Kan slå slagen med full kraft, flera bollar i rad. I spelet är det bollning som går över till offensivt avgörande vid läge. När det gäller rullstolsklasserna 1-5 är det framför allt bålbalans och armfunktion som kontrolleras. Minsta funktionsnedsättning för spel i rullstol gäller då att någonting av följande förekommer: - Kan inte stå/gå utan stöd av två kryckor. - Kan inte gå i sidled. Kan endast stå i position med hyperlordos och höften bakåtlutad. Klass Exempel på funktionsnedsättning Exempel på spelstilar 6 Svår nedsättning i ben och armar, till exempel CP hemi/diplegi med spelarmen inkluderad. Amputation spelarm och ben. Amputation båda ben över knäet. Nedsättning i spelarm och ben. Muskeldystrofi eller inkomplett ryggmärgsskada. Spelar oftast nära bordet med begränsad räckvidd och framför allt rörlighet. Bollens placering har större betydelse än farten för att få fördel i spelet. Växlar mellan offensivt och defensivt spel. 7 Måttlig till svår nedsättning i benen. Kan springa men förlorar balans vid exempelvis hopp. Muskeldystrofi. Ryggmärgsbråck. Nedsättning i spelarm och ben. Måttlig till svår nedsättning CP, amputation eller arm/bendefekt. Ryggmärgsbråck. Spelar mest nära bordet, men rör sig något bättre än en spelare i klass 6. Kan attackera vid något svårare lägen och följa upp med relativt bra kraft. Majoriteten av spelarna har någon typ av nabbgummi för att rädda bollarna och komma rätt till nästa. 8 Mild nedsättning i båda benen efter exempelvis amputation under knä. Måttlig CP, hemi- eller diplegi. Måttliga problem med spelarm. Lite liknande spelstilar som för icke funktionsnedsatta. Förflyttar sig sämre i djupled och i sidled jämfört med dem, särskilt åt ena hållet där funktionsnedsättningen är som svårast. Spelet är oftast offensivt. 9 Mild nedsättning i ben eller lätt svaghet i båda benen. Mild nedsättning i med spelarm. Lätt CP, hemiplegi, amputation nedanför knä. Betydande nedsättning i icke spelarm exempelvis plexusskada eller amputation genom skuldra. Som klass 8, men förflyttar sig något bättre. Kan oftast attackera flera gånger i rad med full kraft. 10 Nedsättning i icke spelarm exempelvis amputation, armdefekt eller plexusskada. Mild nedsättning i spelarmen. Lätt nedsättning i ben exempelvis amputerad fot. Lätt svaghet i benmuskulatur eller stelhet i fotled. Samma spelstilar som icke funktionsnedsatta. Har något mindre begränsning i specifika moment, men kan attackera med full kraft, göra tillbakadrag och följa upp med ytterligare attacker. 11 Är för spelare med intellektuell funktionsnedsättning. Spelare kan inkluderas utifrån låg IQ (under 75). Ofta samma spelstilar som icke funktionsnedsatta. Kan i vissa fall ha försämrad koordination och något begränsad spelförståelse kring taktik. Hänsyn tas till problem i armar och/eller ben samt funktionen som utifrån spelförmågan som påverkas av funktionsnedsättningen. Minsta funktionsnedsättning för stående klasser gäller till exempel då någonting av följande förekommer:- Nedsättning i spelarm som påverkar spelförmågan och/eller nedsättning i ben som påverkar rörelseförmågan. - Då endast icke spelarm är påverkad ska en tredjedel av underarmen saknas eller ha betydande nedsättning.
4 Våra svenska paratävlingar I nuläget arrangeras fyra stora paratävlingar från februari till december varje år. Tävlingarna är Malmö Open, Motala Summer Open, Stockholm Paragames och Top-6 Örebro. Dessa tävlingar är sanktionerade och kräver en skadeklassificering samt tävlingslicens och här vill vi att alla spelare försöker vara med. Utöver dessa arrangeras det DM, RM och SM för i paraklasser. På vissa öppna tävlingar kan det även erbjudas paraklasser. Vid dessa nationella paratävlingarna spelas vanligtvis nedan klasser: Skadeklasser: Uppdelning i klass 1-11, beroende på funktionsnedsättning. Prestationsklasser: Elit, klass 1-3, utifrån ranking och oberoende av skadelklass. Åldersklasser: Ungdoms-, junior- och veteranklasser, oftast oberoende av skadeklass. Landslag Den svenska paratruppens storlek varierar men har historiskt haft mellan 10-15 spelare bland seniorer i olika skadeklasser. Landslaget har årligen ett flertal läger och åker oftast på 4-6 internationella tävlingar varje år. Utöver seniorlandslaget så finns det ett flertal yngre spelare som blir uttagna till läger och vissa internationella tävlingar. Truppen har haft stora framgångar under lång tid på de största mästerskapen som Paralympics, VM och EM där Sverige vunnit flera guld, silver och brons. Anna-Carin Ahlquist Världsetta 8 mästerskapsguld 11 mästerskapsmedaljer 103 internationella medaljer Anna-Carin Ahlquist Vår mest framgångsrika parabordtennisspelare Anna-Carin Ahlquist har gjort stora avtryck under sin 14 år långa internationella karriär som avslutades 2022. Att vinna guld på inte mindre än 8 internationella mästerskap har krävt hård och målinriktad träning med allt vad det innebär. Utöver alla medaljer har Anna-Carin tilldelats en mängd hedersamma och välförtjänta utmärkelser så som ITTF Star Awards, invald till Svenska Idrottsakademin och blivit tilldelad H.M. Konungens medalj för förtjänster om svensk idrott. Till alla våra spelare är detta en spelare att se upp till. Är det bäst i världen man vill bli så finns det inga genvägar till framgång.
Viktiga egenskaper Empati – Försök att förstå personens utmaningar efter de förutsättningar som spelaren har. Var lyhörd, men var inte rädd för att våga utmana. Anpassningsförmåga – För vissa kan det ta längre tid att hitta sin teknik och den kan skilja sig från normen. Våga prova nya saker och tänk utanför boxen. Kommunikationsförmåga – Gör inte skillnad på folk och folk. En funktionsnedsättning kan vara på väldigt många olika sätt, men krånga inte till det i onödan. Prata med personen i fråga som om du pratar med vem som helst. Det kan låta självklart, så gör det självklart. Tålamod – Att lära sig spela bordtennis med funktionsnedsättning kan ibland ta lite längre tid. Eftersom det kan krävas att man samtidigt behöver lära sig utifrån sina kroppsliga begränsningar. Att då vara tålmodig och uppmuntra små framsteg kan vara avgörande för spelarens motivation och självförtroende att fortsätta utvecklas. Tränings- och tävlingslokal Hur ser lokalen ut? Är den tillräckligt anpassad med entré, parkering, omklädningsrum, toalett osv. Lägg gärna ut foton/video i era kanaler, det ökar tryggheten för personen så att man vet hur hallen ser ut innan man besöker den. Behöver något anpassas i hallen så att den blir tillgänglig? Kontakta ert lokala parasportförbund eller SBTF som kan hjälpa till med stöttning gentemot exempelvis kommunen för att se vilka möjligheter som finns. 5 Förbättra föreningsmiljön för paraspelare Börja uppifrån och jobba er nedåt Tilldela en paraansvarig i styrelsen och för in en återkommande punkt gällande paraverksamheten. Om det inte finns någon med erfarenhet? Bra, vi behöver bli fler som engagerar sig i frågan! Använd SBTF:s parastrateg eller sakkunnig inom para på RF-SISUdistriktet för att få stöttning. Se vinsterna i att satsa på paraverksamhet Som med alla minoritetsgrupper kan det ibland kännas att man får lite “betalt” för insatsen. På kort sikt stämmer det allt för ofta, men man vet aldrig hur bra det kan bli. Familjer med barn som har funktionsnedsättning är ofta väldigt engagerade vilket kan stärka föreningen på väldigt många sätt. Tack vare deras erfarenhet kan de säkerligen komma med nya infallsvinklar. Det ökar medvetenheten om funktionsnedsättningar och kan därmed bekämpa stereotyper i samhället. Det finns ofta både kunskapsmässig samt ekonomisk stöttning till att bedriva och utveckla paraverksamhet så att den blir en naturlig del i föreningen. Att ha paraverksamhet likt alla minioritetsgrupper kommer att stärka er gemenskap, inkludering och goodwill. Visa att ni är en förening för alla för då kommer ni på sikt att bli det på riktigt! Tränare Att träna spelare med funktionsnedsättning behöver inte skilja sig mycket mot normspelaren. I pingis handlar det om att få in bollen på motståndarens sida. Hur den kommer dit behöver inte likna någon annan. En tränare för paraspelare behöver ha ett öppet sinne och ställa sig en fråga till att börja med. Hur kan den här spelaren få ut max av sitt spel utifrån sina förmåga? David Olsson
Inkluderande träning Ha en öppen dialog med varje spelare om vad som är möjligt att göra. Den sociala delen kan vara minst lika viktig som den sportsliga. En spelare med funktionsnedsättning behöver nödvändigtvis inte träna med andra paraspelare. Försök i första hand att inkludera spelaren i en ordinarie grupp som har en bra balans mellan det sociala och sportsliga. Rekrytering Gör det tillsammans med andra! SBTF finns tillgängliga att hjälpa till med samtal, möten och kontakter. RF-SISU i ert närområde kan även hjälpa till på många olika sätt. Ofta finns det ekonomisk stöttning om man visar på stort engagemang och långsiktighet. De har också ett stort kontaktnät med att till exempel nå ut i skolor. Paradistriktet har spetskompetensen som kan hjälpa till att nå ut till målgruppen via sina kontakter, men har även bra utbildningar. Samarbeten Arrangera gemensamma träningar/läger med närliggande bordtennisföreningar med paraspelare. Utbytet kan vara väldigt givande på många sätt. Jämna spelare får bra träning, de rutinerade spelarna blir inspirationskällor till de nya spelarna och man kan även byta erfarenhet med varandra. Att samarbeta över idrottsgränserna kan också vara ett bra tips till att nå ut till flera samtidigt. Knyt kontakter med andra föreningar och dra nytta av varandra. Det är inte alltid lätt att veta vilken idrott man vill börja med. Kan man då erbjuda flera olika sporter samtidigt kommer fler besökare att komma. Då gäller det att marknadsföra bordtennisen bäst så klart! Behöver man låna olika typer av material finns Fritidsbanken tillgänglig på många platser i landet. Marknadsföring Använd sociala medier och lokala facebookgrupper till exempel. Samarbeta med skolor, rehabiliteringscenter och andra organisationer för att rekrytera medlemmar. Visa upp träningar och spelares rörelser och tekniker för att visa att alla kan spela pingis oavsett vilken grad av funktionsnedsättning man har. Skriv uttryckligen att ni är en förening för alla. Använd lämpliga hashtags för att nå rätt målgrupp, exempelvis #pingisförallaöverallt, #parasport, #pingis, #bordtennis och även den stad och distrikt som ni befinner er i. Registrera er förening på plattformen ParaMe som Parasport Sverige har tagit fram. Via den plattformen kan man på ett enkelt sätt kunna hitta till en förening i sitt närområde. När ni planerar att göra något extra utöver era träningar, kom ihåg att informera SBTF, SISU och distrikten om vad som är på gång får att nå ut maximalt. 6 Nicholas Eriksson Cajsa Stadler
Länkar Svenska Bordtennisförbundet – Följ de senaste nyheterna inom svensk bordtennis. Parasport Sverige – Hitta ditt paradistrikt, utbildningar och projektstöd. ParaMe – Registrera er och gör föreningen lätt att hitta. RF-SISU – Samarbeta med ditt distrikt och kontakta den som är sakkunnig inom parasport. Fritidsbanken – Låna utrustning och material gratis. Checklista för en förening som satsar på parapingis Har ni en paraansvarig i styrelsen? Är föreningen registrerad på ParaMe? Har tränare gått relevanta utbildningar på Parasport Sverige och SBTF? Har ni kontinuerlig kontakt med RF-SISU/distrikt/kommun? Har ni bilder från hallen på hemsidan/sociala medier? Samarbetar ni med andra föreningar? Marknadsför ni paragrupper/spelare på hemsida/sociala medier? Har ni arrangerat öppet hus? Deltar ni på SBTF:s paratävlingar/konvent? Mejl: alexander@sbtf.se Hemsida: www.sbtf.se Facebook/Instagram/TikTok: @svenskbordtennis Bildomslag: Anis El Awsy, Alexander Öhgren, Anja Händén Foto: Svenska Bordtennisförbundet, Parasport Sverige
RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=